S.148-166

Cards (34)

  • Genomet kan se väldigt olika ut i cellerna
  • Kromosomerna syns bara i samband med celldelning
  • Histoner - spolformade proteiner som DNA ligger lindat runt
  • Histoner positivt laddade och DNA negativt laddat
  • Histoner + DNA = kromatin
  • Histoner bidrar till att genomet packas ihop och tar mindre plats
  • Antal kromosomer hos eukaryota organismer kan variera stort
  • Prokaryota organismer har oftast bara en kromosom
  • 46 i 23 par eftersom man har 2 föräldrar
  • 22 autosomer och parvis homologa
  • Könsceller 23 (n) Haploida
  • Kroppsceller 23 par (2n) Diploida
  • Avvikelserkromosomer leder till stor förändring i genomet. De flesta uppstår vid celldelning.
  • Kromosomavvikelser
    1. Dottercell får fler kromosomer än modercell
    2. Dottercell får färre kromosomer än modercell
    3. Del av kromosom går förlorad
  • För djur leder kromosomavvikelser ofta till missfall
  • För växter kan ökat antal kromosomer leda till uppkomst av ny art
  • För växter är polyploidi vanligt
  • Polyploidi - nya individen har mer än två fullständiga uppsättningar av det för arten typiska antalet kromosomer (sker mellan generationer)
  • Polyploidi kan uppstå av sig själv eller framkallas av kemikalier
  • Polyploider = ny art (kan ej fortplanta sig med grundarten). Är ofta större och kraftigare. Ex. Banan (3n), vete (4n, 6n), sockerrör (8n), och vissa insekter groddjur och fiskar
  • Prader-Willis syndrom (saknas 15),Downs syndrom (extra 21), Klinefelters syndrom (XXY), Turners syndrom (X0)
  • Andra autosomala trisomier ex. 13 och 18 fatala eftersom kromosomerna är större och därför påverkas fler gener
  • Stor könsceller = honor, små = hanar
  • Ofta hane icke-homologa och hona homologa fåglar och reptilier tvärtom
  • Kön kan bero av miljö (föda och temperatur ex.) ex. Rundmaskar och vissa kräldjur
  • Hermafrodit - tvåkönade organismer som producerar både hanliga och honliga könsceller ex. blommande växter, daggmaskar, räkor övergår från hanar till honor
  • Även tvåkönade djur parar sig för att få avkomma
  • Människor: Intersexualism ex. XXY
  • Könskromosomer i sig avgör inte kön istället är det en specifik gen SRY (sex determening region Y) som kodar för ett protein som styr fosterutvecklingen i manlig riktning ex. bildning av testosteron
  • Intersexualism kan förklaras med att SRY-genom hos pappan under meiosen har hamnat på X-kromosomen genom överkorsning eller gått förlorad
  • Geners uppgifter
    1. Alla funktioner utförs på rätt plats
    2. Individer kan anpassa sig
    3. Specifika egenskaper lever vidare i nästa generation
    1. Varje celltyp får sina egenskaper genom att vissa gener uttrycks i någon grad medan andra inte aktiveras. Housekeeping-gener: kodar för proteiner som står för cellers grundläggande struktur. Funktioner ex. Proteinsyntes, energiutvinning, nedbrytning, celltransport, jonkanaler
  • 2. Mängden RNA som kopieras från DNA kan ändras beroende på förändringar i cellens miljö ex. barfota, erytropetin (EPO) röda blodkroppar berg
  • 3. Naturligt urval leder till att genkombinationer blir vanligare