Begrepp 3

• Mitos - vanlig celldelning. Ser till att det bildas två dotterceller med identiskt DNA som modercellen. Mitosen är nödvändig för att ersätta celler som dör och för att vi ska kunna växa. 
• Profas - kromosomer packas tätt ihop, kärnmembran löses upp, centrioler i varsin ände av cellen binds via kärnspolar till centromer
• Metafas - ordnar kromosomer på linje i cellens mittplan
• Anafas - systerkromatider separeras och transporteras med hjälp av kärnspolarna till varsin del av cellen
• Telofas - återgår till lös organisering av kromosomerna och det bildas ett nytt kärnmembran
• Meios I + II - Meios I sker en överkorsning i profas I som sedan gör att kromosomerna inte är ordnade på en linje i cellens mittplan utan två och två på varsin sida i metafas I och anafas I. Under meios II sker samma sak som i mitosen. 
• Reduktionsdelning

  • Meios. Celldelningen när könsceller bildas. 
• Könsceller - har 23 kromosomer och är därmed haploida. Manliga könsceller är spermier och kvinnliga är ägg.
• Överkorsning - delar av kromosom byter plats med samma del av en annan kromosom. Först är det ett enzym som bryter upp dubbelsträngen i kromosomen och ett annat enzym ser till att det är samma del från vardera kromosom som byts ut. Hypotes om varför överkorsning sker handlar om att skydda sig mot sjukdomsframkallande bakterier, en annan att reparera fel i DNA som ett reparationsenzym gör under replikationen. Överkorsning bidrar med nya kromosom och genkombinationer vilket leder till variation.  
• Variation - skillnad i arvsanlag inom en art. Mutationer ökar genetiska variationen i en population. Variation förhindrar risken att en hel population slås ut vid miljöförändringar. 
• Cellcykeln - beskriver de olika förändringarna i en cell i samband med celldelningen. Består av Tillväxtfas (G1), Replikation-/syntesfas (S), Kontrollfas (G2) och Mitos (M). De tre första kan sammanfattas som Interfas. 
• Replikation - 1. De två kedjorna i DNA-molekyl skiljs med enzymet Helikas 2. Kopiering sker med hjälp av enzym ex. DNA-polymeras 3. Den ena kopieras kontinuerligt framlänges och kallas leading strand 4. Den andra kopieras hoppvis baklänges och kallas lagging strand 5. Två identiska dubbelspiraler, två systerkromatider, som sitter ihop i en centromer
• Helikas

  • enzym som skiljer de två kedjorna i en DNA-molekyl under replikationen
• Leading strand - den kedja som kopieras kontinuerligt framlänges
• Lagging strand - den kedja som kopieras hoppvis baklänges, bitarna kallas Omazhaki fragment
• DNA-polymeras - enzym som sammanfogar nukleotider till en en ny sträng DNA 
• Diploid (2n) - diploida organismer har dubbla uppsättningar av kromosomerna, exempelvis kroppsceller hos människa som har 23 par.
• Haploid (n) - haploida organismer har en enkel uppsättning av kromosomerna, exempelvis könsceller hos en människa som har 23 st. 
• Systerkromatider - alla kromosomer består av två identiska kromosomhalvor, de kallas systerkromatider 
• Centriol - organell som är viktig för isärdragningen av kromosomerna vid celldelningen
• Centromer - den centrala punkt på kromosomen där de båda systerkromatiderna hänger samman
• Mutation a) somatisk cell b) könscell

  1. beror den aktuella individen och kan exempelvis ge upphov till cancer
  2. kan påverka blivande foster
• Asexuell förökning - motsatsen till sexuell förökning, fortplantningen sker utan inverkan av en könscell från annan individ. Går snabbare och kostar mindre resurser än könlig förökning. Finns risk att hela populationen slås ut av ex. virus, bakterie eller svamp invasion eftersom det inte finns variation i populationen. Asexuell förökning skapar kloner eftersom avkomma får identiskt genom. 
• Klon - organismer med samma genom, tillhör samma klon ex. enäggstvillingar, växter (asexuell fortplantning): potatis, smultron och bakterier (asexuell förökning, är kloner om de har samma ursprungliga modercell)
• Telomer - finns på den yttersta ändan av varje kromosom och skyddar kromosomändan från skada. Telomerer består av DNA som inte kodar för något protein. 
• Apoptos - programmerad celldöd. Styrs främst av olika enzymer som bryter ned proteiner. Cellkärnan splittras upp, cellskelett bryts ned, cellmembran förändras vilket gör att cellen bryts ned av omgivande celler.