Begrepp 4

• Histon - spolformat protein som DNA ligger lindat runt
• Kromatin - Histoner + DNA
• Homologa kromosomer - två kromosomer som är likadana
• Autosom - icke könskromosomer
• XX - homologa könskromosomer 

  XY - icke-homologa könskromosomer
• Missfall (spontan abort) - kroppen stöter bort barnet, beror ofta på kromosomavvikelser
• Polyploidi - nya individen har mer än två fullständiga uppsättningar av det för arten typiska antalet kromosomer
• Downs syndrom (trisomi 21) - extra kromosom i par 21 leder till att det produceras för mycket protein. Downs syndrom leder till intellektuell funktionsnedsättning och många blir sterila
• XXY Klinefelter - en könskromosom för mycket
• 44+X Turners syndrom - en könskromosom för lite
• Kön - olika djur - ofta är de med stora könsceller honor och de med små könsceller hanar. Hanen har ofta icke-homologa könskromosomer medan honan har homologa. För fåglar och reptiler är det tvärtom. För exempelvis bin, getingar och myror har hanarna en kromosomuppsättning (n) och honorna dubbel (2n). För vissa djur, exempelvis rundmaskar och vissa kräldjur, kan kön bero av miljö (faktorer som föda och temperatur). Vissa organismer är hermafroditer. 
• Hermafrodit - tvåkönade organismer som producerar både hanliga och honliga könsceller. Ex. blommande växter, daggmaskar och räkor (räkor föds som hanar och blir sedan honor). Även tvåkönade organismer parar sig för att få avkomma. (För människor används inte ordet hermafrodit, istället används intersexualism ex. XXY)
• SRY-gen (Y-kromosom) - sex determening region Y, är en specifik gen som sitter på Y-kromosomen och kodar för ett protein som styr fosterutvecklingen i manlig riktning ex. bildning av testosteron
• 21 000 gener - det finns ca 20 000 genpar i cellkärnans kromosomer
• 0,1% genetisk skillnad Homo sapiens - alla människor på jorden är genetiskt lika på sånär 0,1%
• Genotyp - den kombination av alleler som finns i en individs kroppsceller
• Fenotyp - egenskaper som avgörs av genotypens samspel med miljön
• Allel - en av flera olika versioner av en gen
• Homozygot - två likadana alleler i ett genpar

  Heterozygot - två olika alleler i ett genpar
• Dominant

  • egenskap bestäms bara av de protein som den dominanta allelen kodar för, dominans beror ofta på att den recessiva allelen inte kodar för något fungerande protein vilket kan bero på en mutation
• Recessiv - har inget inflytande alls över egenskap när den andra allelen är dominant
• Intermediär nedärvning - båda allelerna styr egenskapen tillsammans
• Kodominans - två allelerna i ett genpar uttrycks samtidigt. Barnet får inte en blandning av föräldrarnas egenskaper utan både allelen från mamman och från pappan uttrycks i barnets fenotyp. Ex. blodgrupp AB0
• Pleiotropi - en gen styr flera egenskaper (när en gen reglerar eller påverkar flera olika fenotypiska egenskaper)
• Polygen nedärvning - flera gener bidrar med en liten del till en egenskap ex. hudfärg
• Epistasi - en gen förhindrar eller modifierar andra geners uttryck ex. tamhöns kamm och labradors pälsfärg
• Monogen egenskap - egenskap som styrs av en enda gen ex. färg på solrosblad
• Monogen sjukdom - sjukdomar som orsakas av mutationer i en enda gen ex. blödarsjuka och cystisk fibros
• Autosomal sjukdom - sjukdom som beror på mutation i autosomerna
• Cystisk fibros - monogen och autosomal recessiv sjukdom. Beror av en enda gen och kräver två recessiva anlag
• Könsbunden nedärvning (X-bunden) - sjukdomar som sitter på X-kromosomen och därför blir mycket vanligare bland män eftersom de endast har en X-kromosom
• Blödarsjuka - könsbunden recessiv sjukdom som är vanligare bland män
• Dominant autosomal nedärvning - sjukdomar där det endast krävs ett anlag för att den ska uttryckas. T.ex. om en förälder har Huntingtons är det 50% chans att barnet får det
• Mendels försök - för att ta reda på hur egenskaper går i arv från en generation till nästa korsade Gregor Mendel ärtplantor med varandra
• P1, F1, F2 - generation - Föräldragenerationen, nästa generation och generationen därefter
• Monohybrid klyvning - när man följer nedärvningen av en enda gen
• Dihybrid klyvning - att man följer två gener på olika kromosomer, som påverkar två olika egenskaper
• Polyhybrid klyvning - när man följer nedärvningen av många gener som styr olika egenskaper