Begrepp 5

• DNA - arvsmassan. DNA är uppbyggt av långa kedjor av nukleotider, varje nukleotid består av en fosfatgrupp, en sockermolekyl och en av fyra kvävebaser. DNA är mycket kemiskt stabilt och passar därför som “minnet”, stabiliteten beror på vätebindningar mellan kvävebaserna. 
• Deoxyribos - en sockerart som bygger upp DNA
• Fosfat - bygger upp DNA
• Kvävebaser A T C G - Adenin, Tymin, Cytosin, Guanin. Varje nukleotid består av en fosfatgrupp, en sockermolekyl och en av dessa fyra kvävebaser. Kvävebaserna är komplementära, A binder till T och C binder till G, vilket beror på skillnader i storlek och antal vätebindningar. Att de är komplementära utgör grunden för att de ska vara stabila och kunna kopieras.
• Nukleotider - Nukleotid består av en fosfatgrupp, en sockermolekyl och en av fyra kvävebaser. Nukleotiderna kan kombineras på oerhört många sätt vilket ger upphov till så mycket variation mellan arter. 
• Dubbelspiral - dubbelhelix, i kromosomerna är två DNA-kedjor lindade i en dubbelspiral.
• Komplementära baser - A binder till T och C binder till G (i RNA A-U, C-G), beror på skillnader i storlek och antal vätebindningar. Att de är komplementära utgör grunden för deras stabilitet och att de kan kopieras. 
• Genetiska koden - översättningen från DNA till motsvarande aminosyra
• Triplett - sekvens av tre nukleotider som bestämmer en aminosyra
• Transkription - DNA kopieras till mRNA. Först separeras de två DNA-kedjorna med hjälp av enzymet Helikas. Transkriptionen startar när enzymet RNA-polymeras binds till DNA. Sedan fogar samma enzym ihop nukleotiderna till en pre-mRNA-molekyl enligt DNA-mallens ordningsföljd
• Splitsning - pre-mRNA klipps isär till mRNA. Bara vissa delar, exoner, sammanfogas till den färdiga mRNA-molekylen. Delarna som klipps bort kallas introner. En DNA-sekvens ger alltid samma pre-mRNA, men vid splitsningen kan exorna klippas ihop i många olika ordningsföljder. På så vis kan en gen vara mall för flera olika proteiner med delvis olika funktioner. 
• RNA-polymeras - enzym som startar transkriptionen genom att binda till DNA. Enzymet fogar sedan ihop nukleotiderna till en pre-mRNA-molekyl enligt DNA-mallens ordningsföljd
• Kodon - en följd av tre bokstäver, triplett, i en mRNA-molekyl
• Antikodon - en följd av tre bokstäver, triplett, i en tRNA-molekyl
• Olika typer av mutationer - mutation där en kvävebas byts ut och 1. samma aminosyra som tidigare (Tyst mutation) 2. Annan aminosyra med liknande egenskaper, tillräckligt bra protein 3. Annan aminosyra ger annat protein med annan struktur och funktion. Värre typ av mutation är parallellförskjutning där alla bokstäver efteråt också blir fel. 
• Miljön påverkar - dina egenskaper bestäms till stor del av gener men påverkas också av och anpassas till den yttre miljön och förhållanden i din kropp. Ex. solstrålning, temperatur, höjd över havet, cigarettrök, social och intellektuell stimulans. Ex. kost, sömn, stress och känslor. 
• Celldifferentiering - processen där en cell omvandlas till en celltyp med specifik funktion och en unik fenotyp
• Epigenetik - hur miljön påverkar hur generna uttrycks. Kemiska förändringar i arvsmassan som kan påverka gener utan att förändra deras kvävebassekvenser
• Epigenetiska mekanismer - mekanismer som reglerar uttrycket av gener 1. linda ihop eller täcka över arvsmassan och på så sätt göra gener oåtkomliga eller inaktiva 2. linda upp eller göra arvsmassan tillgänglig så gener kan aktiveras
• Genomisk prägling - epigenetisk process som påverkar vilka gener som är aktiva i den befruktade äggcellen. Ex. korsning av häst och åsna där mula har en häst som mamma och mulåsna har en åsna som mamma får olika egenskaper som olika svansar.
• Heritabilitet - “arvbarhet”, statistiskt mått på en egenskaps ärftlighet. Arvets bidrag till den fenotypiska variationen hos en egenskap kallas för egenskapens heritabilitet. Heritabilitet är en uppskattning för en viss population i en viss miljö under en viss tidpunkt. Skalan är 0 till 1 där 0 innebär att variationen bara beror på miljön och 1 att all variation beror på ärftliga faktorer. Heritabiliteten kan ändras som ex. längd hos människor ändras av bra mat och sjukvård
• Enäggstvillingar - har identiska genom men är ändå inte helt identiska. De har inte exakt likadana fingeravtryck, de kan ha olika "epigenom", alltså olika epigenetiska faktorer som avgör vilka gener som uttrycks. Eftersom de har identiska genom ses de som kloner