föreläsning 1-2

• Budgeteringens syfte är att uttrycka förväntningar och åtaganden för en organisation gällande ekonomiska konsekvenser för en kommande period.
• Budgetering kräver stora resurser och involverar ofta stora delar av verksamheten, vilket gör det viktigt att nyttan av budgeten är större kostnaderna.
• Stora företag har behov av samordning och koordinering och kan upplevas som det viktigaste ekonomiska styrinstrumentet.
• Budgetering innebär planering av verksamheten inför kommande perioder och planerar aktiviteter som försäljning, produktion, inköp, personalrekrytering, investering och analyserar vilka resurser som krävs för att kunna utföra aktiviterna.
• Budgetering kan inbegripa samordning och beslut och åtgärder i ett företag måste samordnas och koordineras, tex måste försäljningsvolymer och produktionsvolymer (lagervolym) gå hand i hand.
• Nedbrytningsmetoden kan vara nackdelaktig eftersom arbetet börjar med att man upprättar huvudbudgetar och kan missgynna samarbetet mellan enheterna.
• Budgetprocessen i uppbyggnadsmetoden ses som ett lärande, och stärker motivation och ansvarskänslan.
• Uppbyggnadsmetoden ger utrymme för kreativitet och engagemang, och goda idéer kommer upp till ytan vilket gynnar företaget.
• Nedbrytningsmetoden börjar med att man upprättar huvudbudgetar.
• Nedbrytningsmetoden är centraliserad och bygger på förståelse för helhet, med färre involverade i budgetarbetet och omfattande arbete inledningsvis med att ta fram rätta förutsättningar.
• Förslag till huvudbudgetar presenteras för ledningen.
• Budgetering kan inbegripa styrning och ledningen måste formulera klara mål för verksamheten och följa upp dem.
• Budgeterarna granskar och gör ändringar i delbudgeterna och kommer med ändringsförslag.
• Uppbyggnadsmetoden kan vara tidskrävande och kan missgynna samarbetet mellan enheterna.
• Arbetet i nedbrytningsmetoden börjar med att man upprättar huvudbudgetar och bryter de övergripande mål som formulerats i huvudbudgeterna ned till mål för de olika delarna av företaget.
• Förslag på huvudbudgetar presenteras för ledningen, och eventuella invändningar från ledningen lyfts fram och förändringarna utförs av controllern i samråd med budgeterarna.
• Iterativa metoden är en kombination av tidigare nämnda metoder och ledningens överordnade mål möter de förutsättningar som arbetats fram på underordnade enheter.
• Budgetering kan inbegripa kontroll och uppföljning och budgetuppföljning skall i god tid upptäcka om verksamheten är på väg åt fel håll och sätta in åtgärder.
• Budgetering kan inbegripa motivation och budgetering kan motivera medarbetarna att nå upp till de mål som är uppsatta för företaget.
• Budgetering kan inbegripa incitament och kan inkludera bonus.
• Budgetarbetet kan utföras med tre olika metoder eller metodik: Uppbyggnadsmetoden, Nedbrytningsmetoden och Den iterativa metoden.
• Räkenskapsperioden är den period för vilken företaget är skyldig att upprätta ett externt bokslut.
• Anvisningar och uppfattningar går budgeterarna igenom sina egna avdelningar utifrån anvisningar som de fått från företagsledning och ekonomistab.
• Förslag till delbudgetar lämnas uppåt i hierarkin och innehålla förslag på förändringar och tillägg av olika slag.
• Förslag till huvudbudgetar utifrån delbudgetarna sammanställs och ledningen utför omarbetningar och nytt förslag lämnas nedåt i hierarkin.
• Decentraliserat budgetarbete med lokal förankring och kunskap involverar många och engagerar samtliga medarbetare och enheter på företaget.
• Kontinuerlig dialog genomsyrar budgetarbetet.
• Förutsättningar lämnas av företagsledningen och innefattar grund i företagets strategier och omvärldsanalyser, målsättning för företaget under perioden som man budgeterar för och händer i ett första steg av ekonomistaben som kompletterar med eventuella händelser som kommer att inträffa under perioden.
• Budgetperioden oftast ett år och sammanfaller med räkenskapsperioden.
• Uppbyggnadsmetoden byggs upp huvudbudgeterna resultatbudget, likviditetsbudget och balansbudget utifrån delbudgetar.
• Budgetträffar involverar ett aktivt arbete med att upprätta delbudgetar och revidering av förutsättningarna kan förekomma.
• Finns ingen krav på att budgetperioderna och räkenskapsperioderna skall sammanfalla.
• Kalenderår är en budgetperiod som inte sammanfaller med någon räkenskapsperiod.
• Budgeterat värde – utfall = avvikelse är en formel som beskriver hur budgeterat värde och utfall motsvarar varandra.
• Budgetarbete är en process där budgeterade värden ställs mot utall och det är viktigt att använda samma dimensioner och samma detaljgrad.
• Mer och mer förfinad för varje år är en av syften med budgetuppföljning.
• Att utkräva ansvar för avvikelser är en av syften med budgetuppföljning.
• Viktigt att man analyserar avvikelser för åtgärder är en av syften med budgetuppföljning.
• Budgetarbete kan vara fast eller reviderad och skall anpassas efter förändrade förutsättningar.
• Lärande process är en av syften med budgetuppföljning.