Immunförsvaret

• Försvarssystemet är kroppens immunförsvar som skyddar oss från bakterier, virus och andra okända ämnen.
• Det ospecifika försvaret är medfött och kan delas in i två delar: ett yttre försvar med en fysisk barriär mot infektioner och ett inre försvaret som består av immunceller som skyddar mot alla typer av mikrober.
• Det yttre försvaret består av hel hud och slemhinnor. Det är i det yttre försvaret som bakterier och virus hindras för att tränga sig in i kroppen.
• Det yttre försvaret består av följande: huden och slemhinnorna, tårar och saliv, magsaftens saltsyra, näshålans väggar samt luftstrupen och luftrören.
• I tårvätskan finns ett enzym, lysozym, som bryter ner bakteriernas cellväggar och gör så att bakterierna dör.
• Magsaften har ett mycket lågt pH-värde (1-3) vilket gör att många bakterier dör när vi äter.
• En del av kroppens försvar mot mikroorganismer är sur miljö. Mikroorganismer behöver ett specifikt pH-värde för att överleva. pH-värdet ligger på en skala mellan 0-14, värdet under 7 är surt och värdet över 7 är basiskt. Neutralt pH-värde ligger på 7.
• Normalflora innebär de bakterier som vi normalt har på vår kropp, de ska vara där så att vi kan må bra. Normalflora finns tex på huden, i slemhinnorna såsom i näsan och munnen. Denna normalflora av bakterier för att andra mikrober inte får plats och kan därför inte framkalla sjukdomar.
• Den andra delen av det ospecifika försvaret kallas för det inre försvaret. Detta försvar hindrar mikrober av olika sorter att skada oss.
• Immunförsvaret känner igen vilka celler som är främmande. Det har en fördel av att kunna agera snabbt när skadliga mikrober kommer in i vår kropp.
• I det medfödda immunförsvaret finn det celler som reagerar på olika mikrober och oskadliggör dessa. Dessa är de vita blodkropparna, leukocyter, och de bildas i benmärgen.
• Det finns olika typer av vita blodkroppar som har olika uppgifter: makrofager, granulocyter, lymfocyter, NK-celler (en sorts lymfocyt), mastceller och dendristiska celler.
• Makrofager och granulocyter är förprogrammerade att känna igen vanliga strukturer på inkräktande mikroorganismer. De kan döda okända mikrober bara av att fästa sig vid dem. Dessa vita blodkroppar äter upp de okända mikroorganismerna genom en process som kallas för fagocytos.
• NK-celler eller natural killer cells är en speciell typ av lymfocyt som cirkulerar i blodet och angriper främmande ämnen såsom cancerceller eller virusinfekterade celler.
• Mastceller släpper ut stora mänger histamin vid en allergisk reaktion då kroppen reagerar på ett skadligt ämne, tex kvalster eller pollen.
• Dendristiska celler reagerar på främmande ämnen som kommer in i kroppen. När det finns ett ämne som inte ska vara där meddelas det till lymfknutorna vilket aktiverar T-lymfocyter i det specifika försvaret. De dendristiska cellerna kopplar alltså det ospecifika svaret med det specifika försvaret.
• Vissa celler som angrips av mikrober producerar ett protein som kallas för interferon. Detta protein hjälper celler som inte har blivit angripna av dessa virus.
• En infektion innebär att sjukdomsframkallande mikrober har fått fäste i kroppen. Kroppen reagerar då med att försvara sig själv och försöker oskadliggöra mikroberna, detta leder till en inflammation.
• Vid en infektion kan det bildas var (pus), det består av döda bakterier, döda vita blodkroppar, vävnadsvätska och nekrotisk (död) vävnad.
• Det specifika försvaret mot infektioner kallas även för det adaptiva eller förvärvade immunförsvaret. Det specifika försvaret har bara en inre del som är riktat mot en viss sorts mikrober som vår kropp har lätt att reagera på.
• Ju fler gånger samma sorts mikrob kommer i kontakt med det specifika försvaret ju snabbare kommer immunförsvaret reagera och oskadliggöra invasionen av mikrober, vi blir alltså immuna - skyddade.
• I det specifika försvaret ingår celler som kallas för lymfocyter. Lymfocyter delas in i två grupper: T-lymfocyter och B-lymfocyter.
• T-lymfocyter och B-lymfocyter bildar antikroppar som är ett sorts protein, vilket kan binda sig till främmande ämnen och uppmanar det övriga i immunförsvaret att attackera mikroben. Efteråt bildar lymfocyter, T-minnesceller aktiverar B-minnesceller.
• T- och B-minnesceller kommer ihåg inkräktande mikroorganismer, T- och B-lymfocyter aktiverar inte bara vid en infektion utan de kan även aktiveras vid en allergisk reaktion.
• T-lymfocyter bildas i thymus under barndomen och mognar senare i livet. B-lymfocyter bildas i benmärgen.
• T- och B-lymfocyter har sin bas i lymfkörtlarna som framför allt finns på halsen, i armhålorna, i ljumskarna och kring tarmarna. Det finns 500-1000 lymfkörtlar i kroppen. Under en infektion kan lymfkörtlarna svullna upp.
• Aktiv och passiv immunisering är två olika typer av immunisering. Att vara immun betyder att man är skyddad mot mikrober, man kan bli immun genom aktiv eller passiv immunisering.
• Främmande ämnen som tex mikrober kallas för antigen. Kroppen reagerar på dessa främmande ämnen genom att bilda antikroppar.
• Antikroppar binder sig till antigener och hindrar att sjukdomen bryter ut. Detta kallas för en antigen-antikroppsreaktion.
• Aktiv immunisering innebär att man vaccinerar sig. Man sprutar in oskadliggörande mikrober i en sån liten mängd så att vi inte blir sjuka, men tillräckligt mycket för att kroppen ska bilda antikroppar.
• Några vaccin som erbjuds i Sverige: mässling, påssjuka, röda hund (MPR), hepatit B, Polio.
• Vid en passiv immunisering ges redan färdiga antikroppar som har en effekt mot sjukdomen. Dessa färdiga antikroppar (serum) kan tillföras till kroppen genom en injektion.
• Under graviditeten sker en passiv immunisering till fostret genom moderkakan (placenta) till fostret och därigenom ger ett skydd mot sjukdomar under den första levnadstiden.
• Immun


  Skyddad
• Immunsystem


  Kroppens försvar mot främmande ämnen.
• Ospecifikt försvar

  Ett medfött försvar mot främmande ämnen.
• Cilier


  flimmerhår som finns i luftvägarna.
• Sur miljö


  lågt pH-värde, det vill säga under 7.
• Normalflora


  de mikrober som normalt finns på kroppen som vi behöver.
• Infektion


  när kroppen är angripen av en mikrob.