Lämna ekonomisk information för att mäta ett företags resultat och se dess ekonomiska ställning
Motsvara samhällets krav
Underlag för ekonomisk styrning
Bas-kontoplanen:
Organiseras i en kontoplan
Dominerande kontoplanen i Sverige
Uppbyggd av kontoklasser för tillgångar, eget kapital och skulder, inkomster/intäkter, utgifter/kostnader, övriga externa utgifter/kostnader, utgifter/kostnader för personal och avskrivningar, samt finansiella och andra inkomster/intäkter och utgifter/kostnader
Kontoklass 1 - tillgångar inkluderar:
Immateriella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Maskiner och inventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Lager, produkter i arbete och pågående arbeten
Kundfordringar
Övriga kortfristiga fordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Kontoklass 2 - eget kapital och skulder inkluderar:
Eget kapital
Obeskattade reserver
Avsättningar
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder till kreditinstitut, kunder och leverantörer
Skatteskulder
Moms och sär
Kontogrupp 22: Avsättningar
Kontogrupp 23: Långfristiga skulder
Kontogrupp 24: Kortfristiga skulder till kreditinstitut, kunder och leverantörer
Kontogrupp 25: Skatteskulder
Kontogrupp 26: Moms och särskilda punktskatter
Kontogrupp 27: Personalens skatter, avgifter och löneavdrag
Kontogrupp 28: Övriga kortfristiga skulder
Kontogrupp 29: Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Bokföringslagen (BFL) reglerar bokföring av löpande affärshändelser samt arkivering av räkenskapsmaterial
BFL är ett generellt, enhetligt och grundläggande regelsystem för all redovisning
BFL innehåller 9 kapitel
Kapitel 1 i BFL: Inledande bestämmelser, definitioner av begrepp och företag
Kapitel 2 i BFL: Kretsen av bokföringsskyldiga, vilka som omfattas av olika former av bokföringsskyldighet
Kapitel 3 i BFL: Räkenskapsår, normalt 12 månader, olika typer av räkenskapsår för olika företag
Kapitel 4 i BFL: Bokföringsskyldighetens innebörd, krav på god redovisningssed och verifikationer
Kapitel 5 i BFL: Löpande bokföring och verifikationer, krav på löpande bokföring och bokföring av affärshändelser
Kapitel 6 i BFL: Hur den löpandebokföringenavslutas, olika kategorier för avslut av räkenskapsår beroende på företagstyp
Kapitel 7 i BFL: Arkivering av räkenskapsinformation, krav på arkivering av räkenskapsmaterial i Sverige
Kapitel 8 i BFL: Tillsyn, utveckling av god redovisningssed
Kapitel 9 i BFL: Överklagande, regler för överklagande av myndighetsbeslut enligt lagen
affärshändelse - händelse som förändrar storleken och sammansättningen på företagets förmögenhet. En affärshändelse berör företagets ekonomiska relationer med omvärlden
Alla affärshändelser samlas på olika konton
Konto betyder sammanställning
Affärshändelsen måste ha ägt rum och kunna uttryckas i monetära termer dvs i pengar
Kontering – fördela affärshändelser på olika konton
T-konto = grunduppställningen av ett konto vid manuell bokföring
T-kontots vänstra sida = debetsidan
T-kontots högra sida = kreditsidan
T-kontots saldo = skillnaden mellan debetsidan och kreditsidan
Dubbel bokföring – varje affärshändelse noteras på minst två konton och måste alltid balansera
Dubbel bokföring – varje affärshändelse leder till minst en debitering och en kreditering
Balanskonto (avslutas mot balansräkningen)
Tillgångskonton - Ökar i debet och minskar i kredit - Plusgiro, bank, kassa och inventarier
Skuldkonton - Ökar i kredit och minskar i debet - Banklån, leverantörsskuld och skatteskuld
Eget kapitalkonton - Ökar i kredit och minskar i debet - Eget satsat kapital, aktiekapital, årets vinst
Årsavslut balanskonton (bokslut)
Avslutas mot balansräkningen
skillnad mellan debet och kredit = utgående balans (UB)
Kontinuitetsprincipen - skall finnas en kontinuitet mellan åren i bokföringen
Kontinuitetsprincipen - skall finnas en kontinuitet mellan åren i bokföringen
Resultatkonto (avslutas mot resultaträkningen)
Inkomstkonton
Försäljning, räntor
Ökar i kredit och minskar i debet
Använder oftast ett fåtal
Utgiftskonton
Varuinköp, hyror, löner räntor, redovisning
Ökar i debet och minskar i kredit
Använder ofta ett flertal (större informationsbehov gällande utgifterna)