Nervsystemet

• Knäreflexen är en muskelsträckarreflex
• Vid slag mot knäskålen förlängs lårmuskeln på lårets framsida
• Förlängningen av lårmuskeln registreras av muskelsporer i lårmuskeln
• Muskelsporerna skickar nervimpulser via en sensorisk nerv till ryggmärgen
• I ryggmärgen överförs nervimpulsen till en motorisk nerv
• Den motoriska nerven skickar en nervimpuls till lårmuskeln
• Lårmuskeln dras samman så smalbenet sparkar till
• Knäreflexen visar att
• Signaler i nervsystemet är enkelriktade
• Det behövs olika sorters nervceller, dels sensoriska och motoriska
• Olika sinnesorgan tar emot intryck från omgivningen och inre miljön
• Sensoriska nerver skickar signaler från sinnesorganen till ryggmärgen och hjärnan
• Informationen bearbetas i hjärnan och ryggmärgen
• Bearbetning och beslut i ryggmärg och hjärna ger effekt genom att aktivera muskler eller körtlar via motoriska nerver
• I sinnessystemet ingår dem medvetna sinnena som syn, hörsel, smak, lukt, känsel och balans. De omedvetna sinnena är exempelvis temperatur, blodtryck, pH och blodsocker.
• I hormonsystemet ingår de endokrina körtlar, vilket är hypofysen, testiklarna, äggstockarna, sköldkörteln, bukspottkörteln och njurarna.
• I det centrala nervsystemet ingår hjärnan och ryggmärgen
• Nervsystemet fungerar genom en kombination av elektriska och kemiska impulser. Signalerna rör sig genom nervcellerna som nervimpulser, vilket färdas snabbt och gör så nervsystemet omedelbart kan svara på inre eller yttre signaler. Dock är effekten kortvarig. När nervimpulsen når nervcellens ände frisätts kemiska signalämne i en smal spalt mellan nervcellen och mottagarcellen. Signalämnet kallas neurotransmittor, vilken diffunderar från nervcellen och binder till receptor på mottagarcellen. Detta förändrar mottagarcellens aktivitet.
• Interneuron är senor eller nerver som sammankopplar nervceller i CNS med varandra. De har i uppgift att finbinda nervceller i CNS i komplexa nätverk. Ju mer komplexa nätverk, desto mer avancerade beslut kan CNS fatta.
• Centrala nervsystemet, CNS, består av hjärnan och ryggmärgen och får ständigt information från det perifiera nervsystemet, både från omgivningen och kroppen. Informationen bearbetas i CNS och används sedan för att styra muskulatur och körtlar i kroppen.
• Perifiera nervsystemt, PNS, är alla nerver utanför CNS och består av 12 par hjärnnerver som leder sensoriska och motoriska impulser mellan hjärna och huvud, hals, bröst, buk, samt 31 ryggmärgsnerver mellan ryggmärgen på olika nivåer i kroppen under halsen. Även alla förgreningar av dessa nerver tillhör PNS.
• Sensoriska nerver är en del av PNS och leder impulser från sinnescellerna till CNS. Sensoriska nervsystemet kan delas in i de nerver som leder impulser från de medvetna sinnena och de som leder impulser från de omedvetna sinnena.
• Motoriska nerver är en del av PNS och leder impulser från CNS till körtlar och muskler. Det kan delas in i somatiska och autonoma nervsystemet.
• Det somatiska nervsystemet är medvetet och styr viljestyrda rörelser genom att aktivera skelettmuskulaturen. Exempel röra armar och ben, ansiktsuttryck eller tala. De viljestyrda rörelserna styrs från flera område i CNS.
• Det autonoma nervsystemet är omedvetet och styr icke viljestyrda funktioner i körtlar och rörelser i de inre organens muskulatur. De sensoriska nerverna från omedvetna sinnena betraktas som en del av autonoma nervsystemet. Exempel på icke viljestyrda funktioner är hjärtat, magtarmkanalen, urinblåsa, blodkärl, luftvägar, livmodern.
• Sympatiska nervsystemet är den del av det autonoma nervsystemet som aktiveras vid fysiologisk stress och är aktiv vid kamp eller flykt. Den styr "fight or flight"-beteendet. Nerverna utgår från bröst- och ländryggssegment i ryggmärgen.
• Parasympatiska nervsystemet är den del som aktiveras efter en måltid eller vid vila. Det gör dig tröttare, minskar pupillernas storlek, sänker pulsen och blodtrycket. Samtidigt ökar magsäcken och tarmarnas aktiviet och stimulerar uppbyggnad och reparation av kroppen. Den styr "rest and digest"-beteendet (återhämtning och matspjälkning) och utgår dels från hjärnstammen, dels segment i nedre ryggmärgen.
• I Enteriska nervsystemet räknas cellerna som styr mag-tarmkanalen och består av nervsamlingar i matstrupens, magsäckens och tarmarnas väggar. Det finns troligen ca 500 miljoner nervceller i ENS.

  I ENS finns sensoriska nervceller, som registrera spänning i magsäck och tarmars innehåll, samt information om innehållets sammansättning, och motoriska nervceller, som påverkar glatt muskulatur och körtelceller i mag-tarmkanalens väggar.

  ENS styrs mest av CNS, men kan fungera ensam via interneuron som samordnar de interna sensoriska och motoriska signalerna i ENS så dem inte går via CNS.
• En nervcell består av cellkropp med dendriter, axonkägla samt axon som förgrenas i ett stort antal axonterminaler.
• Dendriter är tunna finförgrenade utlöpare och är nervcellens startända som leder in impulser mot cellkroppen.
• Axon är långa nervtrådar som går ut från cellen och är den del av nervcellen där nervimpulsen fortplantas från cellkroppen. Längden kan variera mellan någon mm till 1 m och förgrenas i axonterminaler.

  En nerv kan innehålla axon från sensoriska och motoriska nervceller.

  Hos människan är de tunnaste axonen 0,1 mikrometer i diameter, medan de grövsta har en diameter på ca 20 mikrometer.
• Axonterminalerna är de som kopplar samman nervcellen med andra celler.
• Synaps är det område där en nevcell ansluter till en annan cell
• Axonkäglor är där som summan av signaler tolkas och är området mellan cellkroppen och axonets början. När den tolkat informationen, avgörs om signaler får passera axonet.
• En signal passerar en nervcell genom att dendriterna och cellkroppen är i kontakt med och tar emot signaler från flera sinnesceller eller nervceller. Summan tolkas i axonkäglan som avgör om signalen får passera. Skickas signalen vidare, leds den som elektriska impulser genom axonet till axonterminalen som frisätter neurotransmittorer. Dessa diffunderar ut i synapsen och binder till receptorer i mottagarcellen.

  Frisätts tillräckligt med neurotransmittor bildas en elektrisk impuls i mottagarcellen och då förs informationen vidare från nervcellen till mottagaren.
• Gliaceller är stödjeceller och dess funktion är att skydda och stödja nervceller, hjälpa till med transport av näring och avfallsämne till och från nervcellerna och bilda myelinskidor kring nervcellernas axoner så nervimpulserna blir snabbare. Vissa fungerar även som stamceller och kan ge upphov till nya nerv- och gliaceller.

  Mikroliga patrullerar CNS och angriper skadade nervceller eller främmande ämne som passerat blod-hjärnbarriären.
• Nervimpuls uppstår när membranpotentialen i axonkäglan blir tillräckligt hög för att nå tröskelvärdet
• Många spänningskänsliga natriumkanaler öppnas samtidigt vid en nervimpuls
• En aktionspotential är en snabb och kraftig ökning av membranpotentialen i axonkäglan
• För att en aktionspotential ska uppstå krävs att positiva joner strömmar in i nervcellkroppen och dess dendriter som svar på ett stimulus