Immunförsvaret

• Första försvarslinjen = fysiska, kemiska och biologiska barriärer, som hud och slemhinnor, sekret och bakterier.

  Andra försvarslinjen = celler som känner igen kroppsfrämmande celler och som på olika sätt kan döda dem, signalämnen som immunförsvarets celler använder för kommunikation och komplementproteiner som angriper patogener och andra kroppsfrämmande ämnen.

  Tredje försvarslinjen = olika målsökande celler och proteiner som är specialiserade på att döda olika patogener
• Det yttre immunförsvaret består av tre delar:

  Ett fysiskt försvar = hindrar patogener från att tränga in i kroppen och är hud och slemhinnor som skapar en barriär.

  Ett kemiskt försvar = skapa en ogynnsam miljö för mikroorganismer. Det är temperaturen och lågt pH.

  Biologiskt försvar = för goda mikroorganismer som tränger undan patogenerna. Det är lysozym från svett, tårar och saliv, samt pepsin från magsäcken.
• Huden är människans största organ och skyddar de inre vävnaderna mot patogener, skadliga ämnen och annat kroppsfrämmande
• Huden reglerar kroppstemperaturen
• Huden består av tre lager: överhud, läderhud och underhud
• Överhud:

  • Yttersta lagret som skyddar mot slitage, patogener, skadliga ämnen och UV-strålning
  • Hornlagret gör huden tät
  • Melanocyter bildar mörkt pigment för skydd mot UV-strålning
• Läderhud:

  • Innehåller blodkärl som tillsammans med svettkörtlarna reglerar kroppens temperatur
• Underhud:

  • Innehåller fettvävnader som skyddar mot kyla och stötar
• Slemhinnorna täcker mun- och näshåla, ögonlockens insida, svalg, luftrör, lungor, matstrupe, magsäck, tarmar, urinvägar, urinblåsa, örontrumpeter, mellanöra och könsorganen. Slemhinnornas lager är tunna och inte lika täta som huden, men är täckta med slem som har olika sammansättning beroende på var det finns.
• Mastceller är celler i slemhinnorna som frisätter substanser, vilket begränsar patogenernas effekt, samt vissa orm- och insektsbett. De frisätter även histamin, vilket vidgar blodkärlen och underlättar för immunförsvaret vid infektion, samt heparin vid aktivering.
• Normalfloran är mikroorganismer som anpassat sig till miljön på vår hud och slemhinnor. Dem finns i huden, magtarmkanalen, munnen och svalget, delar av luftvägarna, slidan och yttre delen av urinröret. Dem skyddar genom att hindra patogenerna från att etableras på kroppen.

  Dessa är viktiga för kroppens funktion, men kan göra oss sjuka om dem skulle befinna sig på fel ställe i kroppen.
• Inre försvaret kallas även immunförsvaret och består av celler som bildats av blodstamceller. Hit hör även de vita blodkropparna, eller leukocyterna, till.
• Leukocyter bildas av blodstamceller i den röda benmärgen genom successiva celldelningar från blodstamceller
• Leukocyterna delas in i tre grupper: granulocyter, monocyter och lymfocyter
• Granulocyter:

  • Fagocyterar patogener och frisätter signalämne
• Monocyter:

  • Cirkulerar först i blodet och vandrar sedan till de andra vävnaderna via kapillärväggar
  • Blir makrofager eller dendritceller som angriper patogener och död vävnad
• Lymfocyter:

  • Reagerar på antikroppar
  • Producerar antikroppar
  • Bildar minnesceller
  • Förstör främmande cellers membran
  • Reglerar immunförsvaret
  • Finns B- och T-lymfocyter
• Granulocyter och B-lymfocyter mognar i benmärg, medan T-lymfocyter mognar i thymus
• Fagocytos är en form av endocytos där patogenen innesluts i en vesikel (en membranblåsa) och dödas genom kemisk nedbrytning. Fagocytos förekommer framförallt hos neutrofila granulocyter, mastceller, makrofager och dentritceller
• Granulocyter innehåller små färgbara korn (granulae) i cytoplasman
• Granulocyter delas in i tre grupper beroende på hur de färgas: neutrofila, eosinofila och basofila granulocyter
• Neutrofila:

  • Aktiva fagocyter och utgör hälften av alla leukocyter
  • Först på plats vid patogenangrepp och dör efter fagocytosen genom apoptos eller blir uppätna av makrofagerna
  • Stimulerar inflammation, fagocyterar bakterier och svampar
• Eosinofila:

  • Utgör mindre än 5% av granulocyterna
  • Angriper eukaryota parasiter som inte kan fagocyteras genom att fästa sig på dem och frisätta enzym som löser upp parasiternas membran
  • Viktiga vid allergiska reaktioner
  • För många eosinofila tyder på infektion av eukaryot parasit
  • Avger lysozymer på exempelvis parasitmaskar
• Basofila:

  • Slår larm vid infektion genom att bilda inflammatoriska ämnen
  • Frisätter histamin som ökar blodgenomströmningen i ett skadat område, vilket leder dit fler leukocyter
  • Frisätter heparin (antikoagulerande) och får muskler i andningsvägar att dra ihop sig
  • För många basofila tyder på allergi och för få på leukemi
• Neutrofila granulocyter rör sig som amöbor i kroppens vävnader. De utgör nästan hälften av leukocyterna i blodet och är oftast de första fagocyterande leukocyterna som angriper patogener. De neutrofila granulocyterna är kortlivade och dör direkt efter fagocytosen genom apoptos (programmerad celldöd), eller genom att de äts upp av makrofager.
• Monocyter är en typ av leukocyt som bildar makrofager och dendritceller
• Makrofager är storätare och långlivade, de finns i utsatta vävnader som slemhinnor, lever, njurar, lungor och lymfknutor
• Makrofager avgör vad som är främmande med kemiska signaler innan attack
• Vid infektion tar de sig ur blodet och äter upp smittan genom fagocytos
• Makrofager bryter ned smittan med väteperoxider och lysozymer i cellplasman
• De kan även presentera antigen för det specifika försvaret
• Dendritceller finns i kroppens vävnader och förflyttar sig från infekterade områden till närmsta lymfknuta
• Dendritceller presenterar ämnet för T-hjälparceller i det adaptiva försvaret
• Dendritceller dödar inkräktare och tillhör "första försvarslinjen"
• Makrofager kan fagocytera fler patogener än vad neutrofila granulocyter kan eftersom de är mer långlivade än de neutrofila granulocyterna.
• Dendritcellernas främsta uppgift är att aktivera det adaptiva försvaret. De tar upp molekyler från främmande ämnen i det infekterade området, rör sig aktivt därifrån till närmsta lymfknuta, och presenterar där molekylerna för det adaptiva försvarets leukocyter
• NK står för natural killers och finns i blod och vävnadsvätskan. Dem angriper kroppsceller som redan blivit infekterade av smittan (främst virus) och cancerceller som dem dödar genom att tvinga till apoptos. De känner igen cancerceller genom att de har avvikande molekyler på ytan, samt saknar molekyler som visar att cellen är frisk och kroppsegen. Efter apoptosen äts cellinnehållet upp av fagocyter som lockats dit av signalämne NK-cellerna frisatt.
• Lymfsystemet består av:

  • Lymfkörtlar
  • Lymfkärl
  • Lymfgångar
  • Thymus
  • Mjälten
  • Annan lymfatisk vävnad såsom halsmandlar (tonsiller)
• Blod som pressas genom kapillärerna bildar vävnadsvätska som en del samlas upp i lymfsystemet och kallas lymfa
• Lymfan pumpas genom muskelrörelser vidare i lymfkärlen mot hjärtat där den återgår till blodomloppet