Svenska grammatik

• Substantiv (ordklass)


  Ord som står för människor, djur, saker, tillstånd, fenomen och egenskaper. Ex: lärare, tiger, ketchup, raseri
• Genus


  Neutrum: ett ord (träd) Reale/Utrum: en ord (bäck)
• Obestämd form


  föregås av obestämd artikel i ental : en, ett, flera (en stad, flera städer)
• Bestämd form


  Föregås av bestämd artikel: de, den (den stora staden, de stora städerna)

  
  

  Avslutas med bestämd artikel: staden - städerna
• Numerus


  Singular: ental (en stad) eller plural: flertal (flera städer)

  
  

  5 olika sätt bilda plural: -or (flickor), -ar (pojkar), -er/-r (städer/fiender), -n (hjärtan), utan ändelse (hus)
• Kasus


  Nominativ = grundform (stad, staden...)

  
  

  Genitiv = ägarform (stads, stadens...)
• Verb (ordklass)


  Berättar om vad någon gör eller vad som sker
• Verbets tempus


  Tidsformer/hur verb böjs i tid

  
  

  Presens: grundform + r (skrattar)

  Imperfekt/preteritum: grundform + de/te (skrattade)

  Perfekt: har + supinum (har skrattat)

  Pluskvamperfekt: hade + supinum (hade skrattat)

  Futurum: ska/kommer att + infinitiv (ska skratta)

  (Perfekt, pluskvamperfekt, futurum sammansatta tempus)
• Verbets teman


  Hur vi böjer verb, finns regelbundna + oregelbundna

  
  

  Infinitiv: att (spela, lev-a, bo)

  Presens: nu (spela-r, lev-er, bo-r)

  Preteritum: då (spela-de, lev-de, bo-dde)

  Supinum: har/hade (spela-t, lev-t, bo-tt)

  (perfekt particip: är borstad, presens particip: troende (nästan samma funktion som adjektiv))
• Verbets modus


  Anger talarens sätt att uttala sig

  
  

  Imperativ: uppmaning (Var inte så envis!)

  Konjunktiv: önskan eller fruktan (Det vore skönt med lite vila nu.)

  Indikativ: påstående eller fråga (Det är skönt att vila)
• hjälpverb


  Hjälper att bilda tempus, följs av huvudverb, har ingen egen betydelse

  
  

  Vanligaste: har, hade, ska(ll), skulle, är, var, blir, blev, vill, ville, bör, borde, kunna, kunde, få, fick, måste
• Aktiv och passiv form av verbet


  Aktiv form: subjektet gör något (Teknikern lagar datorn)

  
  

  Passiv form: Något görs med subjektet (Datorn lagas/blir lagad av teknikern)

  Bildas med -s eller med ett hjälpverb + perfekt particip
• Adjektiv (ordklass)


  Förklarar eller beskriver hur substantivet är och böjs efter substantivet som beskrivs (kongruensböjning kolla bok)
• Komparation av adjektiv

  Annat böjningssätt i grader för att visa förändring/skillnad, egenskapen förändras

  
  

  Komparation mha ändelserna are/re + ast/st:

  Positiv: hård/ung

  Komparativ: hårdare/yngre

  Superlativ: hårdast/yngst

  
  

  Vissa byter stam får oregelbunden komparation: gammal, äldre, äldst

  
  

  Långa adjektiv: kompareras med mer och mest (intresserad, mer intresserad, mest intresserad
• Adverb (ordklass)


  Bestämmer: verb (Karin skriver vackert)

  Anger (verb): sätt (hur skriver Karin?), rum (var?vart?varifrån?), tid (när?) t.ex. Hon ropade länge/i badet/glatt

  
  

  Bestämmer adjektiv och andra adverb (ofta grad)

  T.ex. Hon ropade ganska länge, Hon ropade väldigt fula ord

  
  

  Är oböjliga men kan kompareras (skriv subjekt i mening i singular samt plural)
• Satsändrade adverb


  Bestämmer hela satser

  
  

  Kan negera, ange attityd och skapa sammanhang mellan satser

  
  

  Exempel: ganska, inte, ju, kanske, knappast, mycket, möjligen, naturligtvis, också, troligen, tyvärr, faktiskt, lyckligtvis
• Pronomen (ordklass)


  Ersätter ofta ett substantiv (första, andra, tredje person singular och plural)

  
  

  Finns olika typer av pronomen: Personliga, possessiva, reflexiva, demonstrativa, determinativa, relativa,, interrogativa, indefinita pronomen
• Personliga pronomen


  Är en typ av pronomen som uttrycker en viss person, personer.

  
  

  Finns två former; subjekt- samt objektsform.

  
  

  Subjektsform (subjekt i sats): jag, du, han, hon, den, det, vi, ni, de

  
  

  Objektsform (objekt i sats): mig, dig, honom, henne, den, det, oss, er, dem
• Possessiva pronomen


  Betecknar ägaren (possess)

  
  

  Min, mitt, mina

  Din, ditt, dina

  Hans, hennes, dess

  (sin, sitt, sina om syftar tbx till subjekt i samma sats)

  Vår, vårt, våra

  Er, ert, era

  Deras (sin, sitt, sina)
• Reflexiva pronomen


  Syftar tillbaka på subjektet (huvudpersonen) i en mening ex: mig, dig, sig, oss, er

  
  

  Hon vilar SIG, Vi vilar OSS, Jag vilar MIG?
• Demonstrativa pronomen

  Utpekande pronomen

  
  

  Singular: :

  den,det

  denne, denna, detta

  den här, det här

  den där, det där

  sådan, sådant

  
  

  Plural:

  de

  dessa

  de här

  de där

  sådana
• Determinativa pronomen


  Kallas utpekande pronomen som syftar framåt i satsen, ofta på ett relativt pronomen

  T.ex. DE elever SOM inte är här
• Relativa pronomen


  Ord som syftar tillbaka på ett substantiv eller fras för att undvika upprepning.

  som, vilka, vilket , vilken, vars, vilkas, vad.

  
  

  Ex:

  Eleverna gjorde en bra presentation, [vilket] uppskattades av läraren. (OBS! Om pronomen syftar tbx på en hel sats används vilket)

  Omar hade två råttor, [vilkas] klor behövde klippas.

  
  

  Kan ibland utelämnas:

  Bilen, [som] vi köpte igår, var trasig.

  Bilen vi köpte igår var trasig.
• Interrogativa pronomen

  Frågande pronomen

  
  

  Inleder frågesatser: Vem, vems, vad, vad för en, vilken, vilkens, hurudan
• Indefinita pronomen


  obestämda pronomen eftersom de inte syftar på någon bestämd person eller sak.

  
  

  man (ens/en), någon (något/några), ingen (inget/inga), någonting, ingenting, var och en (vart och ett), var (vart), varje, varenda (vartenda), varannan (vartannat), all/allt/alla, många, somliga, vissa, annan (annat/andra), få, flera, vem som helst, vad som helst, vilka som helst
• Prepositioner (ordklass)

  Ordklass som anger riktning och läge (rum och tid). Står framför substantiv, pronomen och verb i infinitiv.

  
  

  Ofta är det småord som:

  bakom, bredvid, efter, framför, från, genom, hos, i, mellan, mot, på, till, under, vid, över, av, för, före, inom, utan, utanför, över

  
  

  Finns även flerordiga:

  på grund av, för...skull, för...sedan, med anledning av, ovanför på, i stället för, längs med,
• Konjunktioner (ordklass)


  Används för flyt och variation (sammanhangsord)

  
  

  Ord som binder ihop fullständiga satser av samma slag och satsdelar(huvudsats+huvudsats) av samma slag med varandra

  
  

  T.ex. och, eller, men, utan, för, samt, ty, så, fast
• Subjunktioner (ordklass)


  Inleder bisatser (binder huvudsats med bisats)

  
  

  T.ex. allt, när, fastän eftersom, om, så att, förrän, medan, sedan, ifall, som, att, genom att, utan att, då, innan, tills, såsom, ju, desto, emedan, därför att, för att, även om
• Interjektioner (ordklass)


  Uttrycker en känsla.

  
  

  Innehållande utropsord, svordomar, svarsord, och andra "starka" uttryck (avslutas med utropstecken ofta).

  
  

  Kan ofta stå ensamma som egen mening, men de kan också placeras i början eller slutet av en mening

  
  

  T.ex. aj, hej, nej, ja, fan, helvete, tusan, oj, fy, hurra, hu, o, usch
• Räkneord (ordklass)


  Anger ordning eller tal.

  Kan förekomma antingen som grundtal eller ordningstal.

  
  

  Grundtal: ett, två, tre, fyra, fem...

  
  

  Ordningstal: första, andra, tredje, fjärde, femte...
• Artiklar (ordklass)


  Inleder nominalfraser (substantivfraser, huvudord substantiv)

  Finns obestämda och bestämda artiklar.

  
  

  Obestämd artikel: en, ett.

  (En gul flagga)

  
  

  Bestämd: den, det, de

  (Den gula flaggan)
• Infinitivmärke (ordklass)


  Innehåller endast ett ord: att (blanda ej ihop subjunktionens att, står det ett ATT före annat ord som inte är verb eller verb som inte står i infinitiv är ATT:et inte ett infinitivmärke)

  Står endast direkt före verbets infinitivform i en infinitivfras

  
  

  T.ex. Att laga gröt är min passion

  Ej: Jag vet att du tycker om gröt (eftersom tycker står i presens)
• Syntax


  Innebär sambandet mellan ord i meningar. Det är en del av satslära och beskriver hur ord kombineras till större enheter.

  
  

  Ord bildar fraser som i sin tur bildar satser. Satser kombineras och bildar meningar som i sin tur bildar yttrande (vid tal) eller text (vid skrift) (ett ord kan vara ett substantiv, ett subjekt, en del av en mening osv.)
• Satsdelar


  En ordklass anger vilken kategori ett särskilt ord har, medan att titta på satser innebär att se alla ords enskilda funktion i en egen mening.

  
  

  En mening består av minst en sats men kan också bestå av flera satser.
• Satsens delar


  En sats måste bestå av minst två delar för att anses vara fullständig: subjekt och predikat (finns däremot flera satsdelar)
• Subjekt


  Talar om vem, vad eller vilka som utför/gör något i en sats.

  Kan vara: ett substantiv (TENNISMATCHEN varade i en timme/SAMUEL och JONATHAN är utmattade), ett pronomen (DE är trötta) eller en infinitiv (ATT ANSTRÄNGA sig är bra)

  
  

  OBS! Ibland förekommer två olika subjekt i samma sats, i sådana fall är det ena ett formellt subjekt (alltid "det") och det andra egentligt subjekt. Mellan två huvudsatser som sitter ihop med en konjunktion (t.ex. och) finns alltid två subjekt.

  
  

  T.ex. Det är en fluga i soppan.

  "det" blir det formella subjektet (kan oftast tas bort utan att betydelsen ändras) och "en fluga" blir det egentliga subjektet.
• Predikat


  Talar om vad någon, något gör eller vad som sker i en sats.

  Alltid ett eller flera verb.

  
  

  T.ex. Han TRÄNAR varje dag, Hon LÄSER böcker och SPELAR samtidigt.
• Primär satslösning


  När en sats består av flera ord. (plockar ut subjekt - kedjor av ord)

  
  

  T.ex. Den stressade kvinnan äter

  "Den stressade kvinnan" blir då subjektet och "äter" blir predikatet. (det som inte är subjektet är predikatet t.ex. Jag (subjektet) KAN INTE FÅ UPP MIN KOKOSNÖT predikatet)
• Fullständig satslösning


  När man tar reda på alla ordens funktion i en sats. (plockar ut alla ord)

  
  

  T.ex. Den stressade kvinnan äter

  "Den" är bestämd artikel, "stressade" är adjektiv, "kvinnan" är substantivet + huvudordet och "äter" är predikatet
• Objekt (sats del)


  Ett objekt är föremål för vad subjektet gör och det finns olika typer av objekt.