Ekopopen

• Solen strålar in på ekvatorn och värmer upp luften, den stiger. Sedan kyls den ner vid c.a 30 breddgrader och vänder tillbaka (vändkretsar), rotationen från jordklotet bildar vindar
• • Finns fler fiskarter i södra delen av sverige, samt inåt landet (Småland), vilket är p.g.a göta kanal
  • Genetisk differentiering har påverkats av istiden, ex Sveriges björnar i södra delen är närmare besläktade med björnar i Spanien än i norra Sverige. Detta beror på historisk migration av björnar.
• Människans påverkan

  • Jordbruk
  • Ökat kvävenedfall - mer gräs i skogen, mindre blåbär. Störst påverkan i sydvästra delarna. Påverkar hur markvegetationen ser ut.
  • Försurning - förändring i alg-sammansättning
• Fördelar med att leva i vattnet:

  • Havet ger en buffert mot temperaturförändringar.
  • Densitet och viskositet är lägre, organismen behöver därför inte lägga lika mycket energi på att växa stödjevävnad
• Temperatur - Organismen kan migrera till djupare vatten under kalla perioder. Enzymer som fungerar bäst i olika temperaturer byts ut.
• Saltbalans - Olika typer av exkrement (urin). Mangroveträd släpper också ut salt via en substans som får avdunsta
• Upptag av O2 - countercurrent flow. Hemoglobinhalt i blodet ökar. Vissa fiskar har lungor och andas luft.
• Utmaningar med landliv

  • Olika marktyper har olika möjlighet att ta upp vatten 
  • Vatten finns inte tillgängligt på samma sätt som i havet
  • Variation i pH
  • Variation i temperatur
• Anpassningar till landliv:

  • Ha ett visst förhållande mellan yta och volym för att behålla värmen. 
  • Ta upp näring och vatten via tension och cohesion. 
  • Tar upp energi från solen. Det finns olika typer av växter( C4, CAM, C3) samt olika typer av fotoreceptorer som tar upp olika typer av ljus. 
  • Förhindra vattenbrist via olika typer av anpassningar: vilostadier, avdunstningsskydd, välutvecklade rotsystem, lagring av vatten, snabb livscykel när vatten finns, ovanjordiska delar försvinner under torrperiod
• Nischer - Organismernas sätt att utnyttja resurser och tåla abiotiska förhållanden. Kan liknas vid organismens roll i organismsamhället. Den formella definitionen utgår från tolernaskurvor
• Nischbredd - hur många abiotiska förhållanden en organism kan överleva i (även om den trivs som bäst i vissa förhållanden)
• Nischseparation - avståndet mellan två organismers ideala förhållanden
• Nischöverlapp - förhållanden som två eller fler organismer kan överleva i
• Fundamental nisch


  Den nisch arten skulle inta om ingen konkurrens fanns
• Realiserad nisch


  den nisch arten faktisk intar
• Evolution till följd av naturlig selektion kräver:

  1. Fenotypisk variation - variation av karaktärer
  2. Samband mellan fenotyp och fitness - karaktärerna är av betydelse för hur organismen klarar sig
  3. Ärftlighet - egenskaperna uppvisar genetisk variation (dvs avkomman kan ärva egenskaperna)
• Naturlig selektion


  samband mellan fenotyp och överlevnadschanser
• Sexuell selektion


  framgång i parning
• Artificiell selektion


  på förhand bestämda karaktärer som avlas fram
• Polygenisk karaktär


  flera gener tillsammans ger en karaktär
• Pleiotropi


  när en gen påverkar flera karaktärer
• Epistatisk interaktion


  när en gen hindrar eller döljer andra gener
• Det som påverkar en populations genetiska sammansättning

  • Selektion
  • Genetisk drift
  • Genflöde
  • Mutation
• Genetisk drift

  Slumpmässiga förändringar i genetisk sammansättning

  • Kan förväntas i små populationer.
  • Kan ske när en population upplever en snabb individminskning (dvs en flaskhalseffekt)
  • Begränsat antal individer som grundar en ny population (ex. om några individer koloniserar ett nytt område)
• Stabiliserad selektion

  en intermedär karaktär gynnas (dvs ingen av extrem-karaktärerna gynnas)
• Riktad selektion

   en karaktärstyp gynnas (en extrem gynnas)
• Disruptiv selektion


  båda extremerna är mer fördelaktiga än intermediäret
• Om den tidigare generationen är stabiliserande kommer nästa generation ha intermediära karaktärer
• Vid riktad selektion kommer hela populationen röra sig mot ett visst karaktärsdrag.
• Vid disruptiv selektion kommer de extrema karaktärsdragen gynnas och den genetiska diversiteten kommer öka.
• Positiv frekvensberoende selektion

  andelen individer med en viss karaktär ökar fitness hos populationen (variationen minskar)
• Negativ frekvensberoende selektion


  med ökad viss karaktär minskar fitness hos populationen (dvs variationen bevaras)
• Reciprok translokering

  man introducerar en population i till en ny miljö och jämför skillnaden i hur bra populationen klarar sig
• Allopatrisk artbildning


  arterna är geografiskt isolerade och det kan fysiskt inte ske ett genflöde mellan arterna
• Sympatrisk artbildning


  arterna är inte genetiskt kompatibla och kan således inte få barn tillsammans
• Fenotypisk plasticitet

  Hur en organism förändrar fenotyp baserat på yttre faktorer
• Livshistorievariation


  Beskrivning av en organisms tillväxtmönster, utvecklingsstadier, reproduktion och överlevnad
• Semelpara organismer

  organismer som reproduceras en gång. Kan vara ettåriga eller fleråriga
• Iteropara organismer


  organismer som reproduceras mer än en gång
• Monoika växter


  varje blomma på en växt har ett kön