Rörelsefysiologi

• Rörelseorgan - cilier


  Använder cilier (utskott) för att röra sig, finns även multicellulära organismer vars larver tar sig fram via cilier. Vi människor har cilier i tarmsystemet och i luftrören (att transportera vätska). Flagell – cilie på en spermie.
• Rörelseorgan - vätskeskelett


  • Muskler som komprimerar vätskefyllda segment
  • Rytmisk sammandragning skapar rörelse
  • Ringmaskar ändrar kroppslängden
  • Sniglar har en krypsula som ändrar form
  • Maneter och bläckfiskar använder jetstrålar
• Rörelseorgan - Extremiteter


  • Stiff
  • Insekter: exo-skelett, sitt skelett på utsidan och muskelfästet är på insidan
  • Exo-skelett – bra för skydd, tätt kroppsskal
  • Nackdel: när insekten växer, skelettet växer inte med utvecklingen, måste lämna skelettet och växa och sen bygga ett nytt
  • Grundprincipen: leder, muskler spänner över lederna
• Människans rörelseorgan - skelettet


  • Broskskelett under fosterstadiet
  • Omvandlas till benvävnad (15-20 års ålder)
  • 206 ben i kroppen
  • Rörben - ben i armar och ben (mjukt inuti, benmärgen)
  • Korta ben – handlov, fotrygg, ryggkotor (handled, fotled, lite benmärg)
  • Platta ben – tex revben, skallben, bäcken (innehåller inte mycket benmärg) (ger stöd)
  • Luftförande ben – skallben med bihålor
  • Ben ger kroppen hållning, rörelseförmåga och skydd (skyddar de centrala organ, och hjärna)
  • Producerar blodkroppar och lagar mineraler
• Skelettet är levande


  • En aktiv vävnad även när tillväxt klar
  • Producerar blodkroppar och lagrar mineraler
  • Benvävnad förnyas ständigt, kontinuerlig förnyelse, kan läka brutna ben
  • Osteoblaster producerar benvävnad, sker normalt vid skada eller förstärkning
  • Osteoklaster bryter ned ben, i behov av mineralerna som finns i benet
  • Mekanisk belastning stimulerar ökad koncentration kalcium, andra mineraler och kollagen – starkare ben
  • Brist på belastning har motsatt effekt
• Bindväv


  • Kroppens stödjevävnad
  • Vanliga bindväv: ben, brosk, tät bindväv (senor, ledband, underhud), lucker bindvävnad (utfyllnad mellan organ)
  • Består av trådlika proteinfibrer: kollagen (grantålig), elastin (elastisk)
  • Bildas av fibroblaster (stamcellerna till all typ av bindväv)
  • ¼ av totala proteintvikten i kroppen
  • Olika produktioner i olika vävnader
  • Gör bindväv stark och töjbar
• Benvävnad


  • Förkalkad bindväv
  • Hårdaste stödjevävnaden
  • Möjliggör tre huvudfunktioner: hålla upp kroppen och mjukdelar, skydda organ, hävstänger för muskler och rörelse
  • Kompakt ben – mycket kalcium och kollagen
  • Röd benmärg - rik på blodkärl (produktion av blodkroppar)
  • Gul benmärg - fettvävnad
  • Röd benmärg ersätts av gul då vi åldras
• Broskvävnad


  • Stödjevävnad och stötdämpare
  • Mjukare än ben, hårdare än vanlig bindväv
  • Levande vävnad
  • Saknar blodkärl och läker dåligt
  • Olika typer av brosk i ledytor, öron/näsa, diskar mellan ryggkotorna
• Leder


  • Där skelettbenen möter varandra
  • Fibrösa leder (tät bindväv, ingen rörlighet)
  • Broskleder (viss rörlighet)
  • Äkta leder: vridled (armbågen), kulled (axel), gångjärnsled (knä, armbåge), sadelled (tumme), äggled (handled)
  • Är musklerna i senorna som gör att knät inte hoppar ur led
  • Ledband läker dåligt, på grund av dålig blodgenomströmning
• Senor


  • Skelettmuskler och skelettben sitter ihop via senor
  • Består av tät bindväv rik på kollagen
  • Senornas fibrer binder sömlöst ben/benhinna med musklernas bindvävshinnor
  • mm till dm långa
• Muskler


  • Ger kraft och rörelse
  • Utgör ca 50% av kroppsvikten
  • Kan spänna och dra samman
  • Kan ej aktivt sträcka ut, får "dra genom en annan muskel"
  • Annan muskel eller kraft krävs för utsträckning
  • Myoglobin lagrar syre i muskler
  • Kontraktioner styrs av nerver och hormoner
  • Kan vara viljestyrda eller autonomt styrda
• Muskler - tre typer

  • Skelettmuskulatur
  • Hjärtmuskulatur
  • Glatt muskulatur
• Skelettmuskler - rörelse


  • Muskelfibrer bildas under fosterutvecklingen genom att flera celler smälter samman till långa jätteceller
  • Har upp till tusentals cellkärnor
  • Begränsad nybildning efter födsel
  • Träning ökar fibrernas volym, ej antal
  • Fibrer, buntar och muskler omgivna av bindvävshinnor
  • Kollagenfibrerna i bindvävshinnorna övergår i senor
  • Myofibriller sträcker sig genom hela muskeln och består av sammanlänkade sarkomer som i sin tur består av framför allt aktin och myosin
• Snabba och långsamma muskelfibrer

  • Röda muskelfibrer
  • Vita muskelfibrer
• Kontroll av skelettmuskler


  • Kontrolleras av det somatiska nervsystemet (medvetet)
  • Muskel- och senspolar skickar information till CNS om muskler och senors längd, rörelser och utvecklad kraft
  • Sinnesorgan i ledband och leder skickar också information om läge och belastning till CNS
  • Kontraktion av muskler: alla typer av muskler kontraheras med hjälp av aktin och myosin
  • Sarkomer länkas ihop till myofibriller som sträcker sig genom hela muskeln
  • "Huvuden" på myosintrådar drar sig fram längs aktintrådarna då muskeln stimuleras med nervsignaler -> kontraktion
  • Signal sprids genom muskelfibern genom en aktionspotential
  • Myosin förbrukar ATP som kan produceras aerobt eller anaerobt
• Vilospänning - tonus


  • Alla muskler har en vilospänning
  • Ett motstånd mot passiv sträckning
  • Vissa har högre vilospänning som tex de som håller oss uträtta
• Fysisk aktivitet och träning

  • Högintensiv aktivitet under upp till ca 2 min producerar energi anaerobt och tränar förmågan att hantera mjölksyra - snabba (vita) muskelfibrer jobbar hårdast
  • Lågintensiv, aerob aktivitet ökar hjärtats kapacitet och antalet mitokondrier samt blodtillförsel till muskler - långsamma (röda) muskelfibrer jobbar hårdast
  • Fysisk aktivitet viktigt för hälsan
  • Rekommenderar 150 min aerob aktivitet/vecka och styrketräning 2 ggr/veckan
• Styrketräning


  • Kraften i en muskel är proportionell mot tvärsnittsytan
  • Kraften/cm2 är liknande hos tränade som otränade män och kvinnor
  • I början förbättras mest motoriskt centret i CNS (bättre kontroll av individuella muskler)
  • Efter en tid förstora muskelfibrerna genom ökad proteinproduktion (mer myosin/aktin)
  • Kräver fler cellkärnor för ökad produktion
  • Satellitcentrum runt musklerna kan dela sig och smälta ihop med muskelcellerna (tillföra fler cellkärnor)
• Immunologi


  Vetenskap om hur immunsystemet och skydd mot vissa sjukdomar uppstår
• Orsaker till att vi blir sjuka

  • Autoimmuna och genetiska sjukdomar
  • Sjukdomar orsakade av patogener
• Patogener


  Sjukdomsalstrande mikroorganismer (virus, svampar, bakterier och parasiter)
• Immunsystemets mål, effektorer och komponenter

  • Försvara mot invaderande patogener
  • Ta bort utslitna celler och skadad vävnad
  • Immunövervakning: identifiera och förstöra onormala cancerceller
• Patogena bakterier och virus är immunsystemets främsta mål
• Virulens


  Sjukdomsproducerade kraft hos en patogen
• Leukocyter - immunsystemets effektorceller

  • Neutrofiler
  • Eosinofiler
  • Basofiler
  • Monocyter
  • Lymfocyter
• Tre försvarslinjer


  • Yttre försvar (fysiska, kemiska och biologiska barriärer)
  • Medfödda försvaret (ospecifika försvaret)
  • Adaptiva försvaret (specifika försvaret)
• Yttre försvar


  • Förhindra patogener från att tränga in i kroppen
  • Skapa ogynnsam miljö för mikroorganismer
  • Bra mikroorganismer som tränger undan patogener
• Huden - del av yttre försvaret


  • Vattentät och minskar vattenförlust
  • Skyddar mot patogener och skadliga ämnen
  • Producerar talg och svett
  • Innehåller enzymer som förstör cellväggarna på främmande mikroorganismer
  • Reglerar temperatur
  • Smörjer huden
• Slemhinnor - del av yttre försvaret


  • Tunnare och inte lika täta som huden
  • Täckta med slem
  • Innehåller flimmerhår som transporterar bort patogener och skadliga partiklar
  • Innehåller mastceller som frisätter substanser som minskar effekten av patogener
• Normalflora - del av yttre försvaret


  • Består av mikroorganismer som har anpassats till miljön på vår hud och slemhinnor
  • Skyddar oss genom att se till att patogener inte kan etablera sig
  • Om de hamnar på fel plats kan de orsaka en infektion
• Komponenter i det inre försvaret

  • Medfödda försvaret (vita blodkroppar)
  • Adaptiva försvaret (T-celler och antikroppar)
• Medfödda försvaret


  • Leukocyter känner igen kombinationer av molekyler på patogeners yta
  • Binder till molekylerna med hjälp av receptorer
  • Finns inte hos kroppsegna celler och attackerar därav inte egna celler
• Granulocyter - del av medfödda försvaret

  • Eosinofila granulocyter
  • Basofila granulocyter
  • Neutrofila granulocyter
• Makrofager - del av medfödda försvaret

  • Storätare och dör inte efter fagocytos
  • Finns främst i utsatta vävnader
  • Utsöndrar kemiska signaler via fagocytosen
  • Presenterar vad de har ätit och bildar länken mellan medfödda och adaptiva försvaret
• Dendritceller - del av medfödda försvaret


  • Rikt förgrenat cellmembran
  • Förekommer ofta i hud och slemhinnor
  • Rör sig mellan infekterade områden och lymfknutor för att presentera främmande ämnen för det adaptiva försvaret
  • Lär lymfcyter att skilja kroppsegna och främmande molekyler
• MHC-klass-1


  • Finns på ytan hos alla celler med cellkärna och presenterar vilka proteiner som tillverkas inuti cellen
• Natural killer-celler - del av medfödda försvaret

  • Oskadliggör kroppsegna celler som saknar MHC-klass-1-proteiner (virusinfekterade celler och cancerceller)
  • Tvingar cellerna till apoptos
• Inflammationsprocess


  1. Ökar blodflöde och temperatur, orsakar ödem

  2. Kapslar in bakterier med fibrin för att förhindra spridning

  3. Neutrofiler och makrofager utplånar patogener och skadade celler via fagocytos

  4. Makrofager utsöndrar signalämnen som lockar till celler aktiva i vävnadsreparation

  5. Fortsätter tills allt främmande material eliminerats och skadan reparerats
• Komplementsystemet - del av medfödda försvaret

  • Opsonisering: märker upp för att underlätta fagocytos
  • Cytolys: perforerar cellyta
  • Kemotaxi: attraherar andra celler till platsen
• Akutfasproteiner


  • Plasmaproteiner som aktiveras av bakterier, t.ex. C-reaktivt protein (CRP)
  • Aktiverar komplementsystemet och underlättar fagocytos