vae200 grunder i vårdvetenskap

• Teori är en modell eller förklaring som används för att förstå och förutsäga fenomen i världen. Teori utvecklas vanligtvis från observationer och experimentella resultat & testas & verifieras genom empiriska bevis.
• Fenomen är en observerbar händelse, upplevelse eller faktum som sker i den verkliga världen och som kan studeras eller beskrivas. Det kan vara något som vi kan se, höra känna, lukta eller smaka eller upplevelse som känslor eller tankar.
• Begrepp är en formulering av erfarenhet eller det abstrakta innehållet hos en språklig term i form av ord. Det som beskriver ett fenomen eller sätta ord på fenomenet. Används för att ha ett gemensamt språk.
• De fyra konsensusbegrepp är Hälsa, Människa, Omvårdnad och Miljö. År 1980 blev de konsensus. Dessa är grunden till att människan ska ses som en unik person, känna en känsla av välbefinnande. De syftar till att försöka identifiera vårdandets kärna samt att kartlägga vårdandets grundläggande egenskaper.
• Människa enligt Leininger: Människa är en kulturvarelse. När hon pratar om människan så menar hon inte bara den enskilda personen utan familjer och grupper i olika kulturer. Det är viktigt att som sjuksköterska förstå andra kulturer och acceptera det när du vårdar en annan människa så att relationen blir mellan sjuksköterska och människa. Hon skriver att vi har lyckats överleva pga. vårat anlag som människor att visa omsorg mot andra medmänniskor.
• Hälsa enligt Leininger: Hälsa är ett tillstånd av välbefinnande, men vad som utmärker en god hälsa varierar stort mellan olika kulturer. Leininger säger att hälsa är något man gör, inte något man har. Därför är det viktigt som sjuksköterska att se vad som patienten upplever som hälsa. Om ssk och patienten inte har samma syn så kan det leda till att målet inte blir densamma.
• Omvårdnad enligt Leininger: Leininger ser vården ur ett humanistiskt tanksätt. Ssk ska kunna utveckla personliga omsorgsbeteenden som främjar hälsan eller bevarar återhämtningen hos en patient. Det ska hon göra genom att stödja, assistera och möjliggöra för patienten att få dennes behov tillsgodsedda.
• Värld/miljö enligt Leininger: kan en människas världsbild beskrivas på det sätt som hon uppfattar och har förståelse för. Den brukar vanligtvis reflektera hans eller hennes värderingar, hållning och perspektiv på livet.
• Människa enligt Eriksson: Hon beskriver människan som en unik och omätbar enhet av kropp, själ och ande. Människan vill ge och få kärlek, uppleva tro och hopp och vara medveten om meningen med livet. Människan lever i en spänning mellan varande och icke-varande. Människan är religiös men inte troende på gud utan att människan är reflekterande, återblickande, tänkande och har en förmåga att ta ansvar för sina handlingar.
• Hälsa enligt Eriksson: Hälsa är ett tillstånd av friskhet, sundhet och välbefinnande. Det vill säga att människan ska vara frisk både psykiskt och fysiskt. Hälsa är mer än frånvaro av sjukdom och ses som ett dynamiskt tillstånd inom människan upplever sig vara hel. Alltså bara för att en människa är frisk fysiskt innebär inte det att människan är frisk eftersom hälsa omfattar mycket mer än så. En människa vara onyttig, ha mentala problem eller inte upplever balans till kropp, själ och ande, vilket anses det vara hälsoproblem.
• Omvårdnad enligt Eriksson: att lindra lidande. Eriksson definierar vårdande som att göra olika former av omvårdnad, det vill säga att människan vårdar på olika sätt. Att med tro, hopp och kärlek lindra lidande genom att ansa, leka och lära inom ramen för vårdande gemenskap. Att vandra med den lidande människan, att dela lidandet, hjälpa och ibland bära.
• Värld/miljö enligt Eriksson: Världen är precis som hälsan, mångdimensionell ur Erikssons perspektiv. Erikssons teori delar upp världen i tre delar, varav den första är den yttre världen som omfattar vår miljö. Denna värld omfattar även den materiella kulturen. Den andra kallas mellanvärlden, den delen omfattar relationerna som skapas mellan människorna under olika miljöer. Den sista delen är den inrevärlden som är människans privata värld. Dessa tre världar samspelar med varandra.
• Människa enligt Orem: Människan ses som kapabel och kunnig. Dynamisk enhet i utveckling. Förmåga att ta hand om sig själv. Människan är förnuftig och kapabel att fatta beslut för att främja hälsa och förebygga sjukdom.
• Hälsa enligt Orem: Orem beskriver hälsa som funktionell och strukturell integritet. Integritet och upplevelse av helhet skapar förutsättningar för kroppsligt, psykiskt och socialt välmående. Människan ansvarar för sin hälsa och den förändras under livet. Människan måste värna om sin integritet för att kunna behålla hälsa och vara ett stöd för anhöriga.
• Omvårdnad enligt Orem: Det var Orem som utvecklade egenvårdsteorin. Enligt Orem finns det 8 universella egenvårdsbehov och när dessa är uppfyllda upplevs hälsa. När människans egenvårdsförmåga är i obalans med behovet av omvårdnad behöver sjuksköterskan kompensera för patientens bristande förmåga till egenvård. Syftet är att patienten ska bli så obreoende som möjlight och återfå förmågan till egenvård.
• Värld/miljö enligt Orem: Människan är en del av naturen, men naturen existerar oberoende av människan. Det finns en kulturell och social verklighet. Här styr traditioner och roller vårt ansvar samt hur vi förhåller oss till varandra.
• 1. Egenvård - den vård som man själv kan utföra på sig själv eller andra. Personen har inte behov av omvårdnad men kan behöva information om hur egenvården ska utformas och tillämpas, något personen då själv söker svaren på.
• 2. Närståendeomsorg - vårdande som närstående utför när de eller en själv inte kan utföra egenvård.
• 3. Egenvårdskapacitet - när en människa har förmåga att kunna utföra egenvård och kunna ta hand om sig själv.
• Mönsterinriktning står för uppfattning av människans självbild, där människan står i centrum. Människan är en del av större helhet. Det är ett beteendemönster som handlar om att analysera och förstå upprepade beteenden, vanor eller mönster hos individet. Omsorginriktnig står för att bevara människans värdighet, självförverkligande och integritet. Erbjuda vård & stöd med empati & medkänsla för individens behov.
• Behovsteori - en teori som beskriver hur människors behov påverkar deras beteende, motivation & handlingar. Kännetecknande för en behovsteori är att den utgår från antagandet att människor grundläggande behov som behöver tillfredsställas för att de ska kunna fungera optimallt.
• Interationsteori - fokuserar på interaktionen mellan människor och hur den påverkar deras beteende, kommunikation och relationer. Kännetecknande för teorin är att den betonar vikten av att förstå hur människor påverkar varandra, både verbalt och icke-verbalt, och hur de tsm skapar mening och förståelse.
• Vetenskap - en metod för att söka efter kunskap genom att formulera hypoteser, samla in och analysera data, samt genom att dra slutsatser baserade på observation och experiment.
• Disciplin - ett specifikt område av kunskap med etablerade principer, regler och standarder för utföra arbete på ett professionellt och effektivt sätt. Inom vården är disciplin den professionella kunskap praxis som används för att vårda patienter.
• För att en vetenskapsdisciplin ska vara självständig krävs ett tydligt avgränsat ämne att forska inom, ämnet skall vara autonom och inte stödjas av andra. Med egna forskare, begrepp, metoder och teorier skall forskning bedrivas. Forskningen skall förse en profession med kunskap.
• Frågor mellan 1950-talet till mitten 1960-talet: Vad är omvårdnad? Vad gör sjuksköterskan? Man ville skilja på omvårdnad och medicin och öka sjuksköterskor självständighet.
• Frågor mellan 1960-talet till mitten 1970-talet: den centrala frågan, Vad är den teoretiska grunden i omvårdnad? Målet är att legitimera omvårdnad som en disciplin. Calista Roy & Orems teori kom fram under denna period.
• Frågor i 1970-talet fram till mitten 1980-talet: Vad är kärna i omvårdnad? Här går det urskilja två inriktningar: den mönsterinriktade och den omsorgsinriktade.
• Frågor i 1980-talet och framåt: Fokus ligger på innehållet av omvårdnad och hur omvårdnad kan utföras på olika sätt
• TRE DÖDEN: 1. traditionellt: formades under bondesamhället. döden sker i hemmet och såg som en naturlig del i vardag. Kyrkan hade ritualer för de döda och därmed tolkningsföreträde?

  2. Mordernt: format under indutrinsamhället. Döendet sker på instutioner undangömda från samhället. Läkarna tar över tolkningsföreträde i och med den professionella vården?
• 3. Postmodernt: människor vill bestämma mer själv och auktoriteten ligger hos individen, man vill forma sin egen död. Dödshjälp diskuteras mer och internationellt som en följ av individualiseringen.
• Paradigm: hur man ser på världen, hur man är formad och tolkar olika situationer. Består av individens kompetens, världsbild, intresse och vetenskapssyn.
• Omvårdnadsteorier:

  - Ett "verktyg" för sjusksköterskan i omvårdnaden

  -Beskriver och förklarar vad god omvårdnad är

  
  

  -Synliggör och evidensbaserar omvårdnaden

  -Tydliggör sjuksköterskans funktion och ansvar

  -Bidrar till utveckling av omvårdnaden = ger bättre hälsa

  -Kan användas i undervisning och forksning
• Hälsomodell av Eriksson : Finns tre nivåer som är: Görande= hälsa kan bedömas utifrån yttre, objektiva och mätbara kriterier. Varande= människan strävar efter att uppleva välbefinnande. Vardande= människan är stadd i ständig förändring och därför hela tiden danas eller upplöses.
• 3 olika nivåer av vård enligt Eriksson: 1. Naturligvård= utgår från människans grundläggande behov och begär efter tillit, hopp, öppenhet, uppriktighet, medlidande, önskan att bli sedd, kärlek, mening med livet och relationer. Vårdandet ska ske med vårdnad för livet, människans värdighet, tro på människans möjligheter.
• 2. Grundvård= utgår från kroppens fysiologiska behov som att andas, vätska, uträtta naturbehov, behålla kroppsställning, vila, lämplig klädsel, normal kroppstemperatur, renhet.
• 3. Specialvård = utgår från medicinsk kunskap, teknisk kunskap, anestesiologi, kirurgisk sjukdomslära, farmakologi och fysiologi; artificiell vård, apparatvård. Läkarens ordination gäller.
• Soluppgångsmodellen enligt Leininger beskriver omvårdnad som tar sin utgångspunkt av vård och hälsa i olika kulturer.
• Omvårdnad beskrivs som ett undervisningsämne i sjuksköterskeutbildningen, ett kunskaps- och forksningsområde, och dessutom som en verksamhet. Det vill säga att begreppet används både för att avgränsa ett akademisk område och för att beskriva sådana uppgifter som utgörs av bland annat sjuksköterskor.
• Vilka utmaningar står ssk inför i framtiden?

  Evidensbaserad vård, vård av patienter med kroniska sjukdomar, medicinsk vetenskap, sociologi. Teknologiska utveckligen ökar vilket ssk måste kunna förhålla sig till. ssk måste vara beredda på ett livslångt lärande.