Medeltid

• Under romarrikets fall kom en stor folkvandring som kom från de krigarfolk som försökte erövra mark, som franker och anglosaxer. De ständiga krigen som präglade medeltiden gjorde att utbildning och kultur fick en dålig utveckling och plundring var det främsta sättet att generera pengar.
• Östvärlden fick ett övertag över Europa. Konstantinopel var fortfarande intakt efter Västroms fall. Arabien fick också en positiv utveckling pga deras goda handelsförbindelser. På 600-talet kom profeten Muhammed som förespråkade islam. För att sprida detta erövrade Arabien landmassa dubbelt så stor som föredetta Romarriket. Kina utvecklade porslin, krut och blocktryckning. Sidenvägen som gick genom Kina var en karavanväg som förband dem med andra viktiga aktörer i öst och den kinesiska freden under Tang-dynastin gynnade handeln.
• Medelhavet blev en kulturgräns där man var kristen norr och västerut och muslimsk söder och öster om medelhavet. Detta gjorde att det inte spreds lika mycket idéer som tidigare. Europa fortsatte präglas av krig och var väldigt splittrat. En tid under 700-talet var en stor del av Västeuropa under frankernas konungs befäl men enigheten varade inte länge förrän det föll pga påfrestningar från vikingar och andra krig. Det dröjde tills 1200-talet innan ett stabilt läge trädde in i och med det feodala samhället.
• Under medeltiden var jordbruket uppdelat i gods med en borg. Godsherren krävde av bönderna att de skulle arbeta si och så och betala en viss mängd. Bönderna var ofta livegna men hade vissa rättigheter. Deras gårdar gick i arv och de fick inte tvingas eller säljas från godset. Godsherren fick inte heller kräva hur mycket som helst och traditionen var att han skulle skydda bonden under svält. Desto fler bönder desto mäktigare och rikare godsherre. Jordbruk och arbete förknippades med låg klass.
• Under 700-talt kom kavalleriet som gjorde att man kunde bära mer och var mer skyddad. Detta var dock dyrt, så kungen lovade ut jord till stormän som kunde ställa upp med bepansrade ryttare. Med jord medföljde makt och rätten att ta skatt av bönder. Kungen gav landområden i län. Lantägaren svor en trohetsed till kungen och blev hans vasall. Vasallen kunde i sin tur ha undervasaller. Centralmakten var svag och kungen hade inte militära resurser att ta över stora landområden.
• Kristendomen delades upp med den grekisk-ortodoxa i Konstantinopel och den romers-katolska i Rom. Kyrkan blev väldigt rik då de var befriade från skatt och tog en tiondel av böndernas produktion. De fick även många gåvor i utbyte mot böner. Rikedomen gjorde att kyrkan hade en självständig ställning gentemot kungar och stormän. Inom kyrkan bevarades skriften och latin som för alla de andra var främmande. Klosterväsendet blev väldigt viktigt då de bedrev i och princip all kulturell och teknisk utveckling samt att de bedrev välgörenhet.
• Kyrkan sa att alla dessa roller var avsedda av Gud. Vissa skulle be och andra skulle arbeta. Det var delvis ett rättfärdigande av förtrycket mot bönderna men det gav också mening och sammanhang i livet.
• Många stormän gav sina döttrar till kloster för att bli nunnor. De gav då också en gåva, oftast i form av jord. Detta sågs som ett billigare alternativ än att gifta bort dottern och betala hemgift. Det sågs även som hederligt att skänka sitt barn åt Gud. Kvinnan sågs som en handelsvara och hade inget att säga till om. Väldigt få adelsmän var munkar, om de inte var med i Johanniterorden, som hade anor i korstågen.
• Genom att dela upp åkern i tre delar kunde man låta jorden vila mellan skördningar. Man började även använda hjulplog, hästar istället för plogar och man började avverka skog för jordbruk och på så sätt ökade folkmängden oerhört mycket.
• Man började göra silvermynt så att man kunde sälja det man odlat. Godsherrar kunde då även köpa nya grödor. Ett viktigt handelsstråk var det som gick längs Medelhavet. Längs sidenvägen kunde man få kryddor från Indien och siden från Kina då de nådde Medelhavskusten och varorna skeppades med fartyg från Venedig, Florens och Genua. I Italien tillverkades textilier och hantverk i glas, läder och metall. Runt Nord- och Östersjön dominerade trä, järn, spannmål och fisk där Hanseförbundet styrde monopolet. Handelsvägarna strålade samman i Flandern.
• Medeltidens städer växte fram kring floder där köpmän och hantverkare samlat sig, samt kring borgar där adelsmän samlat hantverkare för egen betjäning. Gemensamt för handeln var att det lydde under en herre som man betalade avgifter till och i gengäld fick man hans skydd. Man styrde staden genom rådet och de kontrollerade pris och kvalitet. Det krävdes utbildning, praktik och godkännande för att få öppna verkstad och bli en mästare som fick anställa andra gesäller och lärjungar. Man fick inte heller enbart agera utifrån utbud och efterfrågan. Att vara för girig ansågs vara ogudaktigt.
• Påven hade stort inflytande och ville vara överhuvud för kungen. På 900-talet fanns det romerska riket av tysk nation där kejsaren hade makt och utsåg biskopar och gav dem förläningar. Påven försökte förklara detta som sin uppgift och det blev stor konflikt mellan Henrik IV och den dåvarande påven som försökte bannlysa kejsaren. Emellertid fick kyrkan mindre politisk makt när kungarna blev allt större.
• 1095 manade påven de kristna att ta tillbaka Palestina från islam. Detta gjorde han för att markera kyrkans roll men även för att handskas med de plundringar och fejder som ägde rum i Europa. Jerusalem blev intaget efter en längre belägring i Konstantinopel. I arabvärlden fanns en mer förfinad civilisation och lärdomen togs med till Europa. Vid östra Medelhavskusten förlorade korsfararna makt och de blev av med den sista staden 1291, men Europa förblev kristet.
• Marco Polo var en handelsman som reste till Kina för att etablera handelsförbindelser för hans far. Detta hade tidigare inte varit tillgängligt för européer då de var i utkanten av världsekonomin. Genom kontakten med Kina fick européerna en inblick i deras mer produktiva jordbruk och deras varor som krut, porslin, kompass och boktryckarkonsten.
• Skråväsen var ett organisationssystem för de borgare som var hantverkare. Yrkesutövarna inom de olika hantverksyrkena var sammanslutna i olika föreningar, ämbeten, med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol inom deras arbete och borgerlig tunga.
• Digerdöden kom till Europa från Kaffa på Krim där ett tatariskt krigsfölje belägrat. De slungade sina döda över stadsmuren. När ett skepp från Kaffa nådde Italien började sjukdomen spridas som en löpeld. Många såg det som Guds straff mot syndfull mänsklighet. Andra beskyllde judar för att ha förgiftat vattnet i brunnar. I Tyskland slaktades judar i massomfattning eller brändes inne i sina hus.
• Digerdöden gjorde att en tredjedel av Europas befolkning dog och detta innebar bättre villkor för de överlevande. Bristen på arbetskraft gjorde att bönderna kom i bättre läge gentemot godsherrarna. När herrar ville behålla arrenden på samma nivå gjorde bönder uppror och ville att man skulle gå tillbaka till gammal sedvänja. Upproren slogs ned men många krav gick ändå igenom. Livegenskapen försvann och det fanns mycket jord att arbeta på.
• Kungen fick allt mer makt i samhället genom att ta skatt samt låta tjänstemän anställa andra och ge lön. För att göra detta var det tvunget att samla representanter från samhällsgrupper och få godkännande. Adeln och präst vägde tyngst, men rika borgare fick mer inflytande då de gjorde kungen oberoende av adeln. Kungen kunde även stärkas genom krig då det behövdes stark ledning.
• Under 100-årskriget introducerades en ny sorts stridsteknik. Den engelska armén bestod av fotsoldater som stred mot betalning och hade långbågar. De franska trupperna hamnade i underläge och således tvingades den franska adeln låta kungen driva in skatt för att utrusta sin armé.
• 1066 invaderade den franske Vilhelm Erövraren England. Samtidigt som Vilhelm och efterträdare befäste makt på nya områden behöll de även gamla landområden. 1337 bröt krig ut.
• Starka undergångsstämningar förekom bland människorna. Deras syn på livet utgick från Bibelns förutsägelser att Jesus snart skulle återkomma och döma levande och döda. För somliga var detta något som skrämde, medan andra såg fram mot slutet på all nöd och orättvisa. Inom den senmedeltida konsten spelade också livets korthet och den ständigt hotande döden en viktig roll.
• Den medeltida karnevalen firades vid slutet av fastan. Mycket av det som var förbjudet var tillåtet under karnevalen. Uppochnedtemat var väldigt vanligt där kvinnor klär ut sig till män och vice versa. Karnevalen lät folket släppa ut undanryckta känslor som annars hotade samhällsfreden. Ofta övergick karnevalen mot våldsamheter mot rika i staden.
• Vikingar hade stor framgång pga dess sjöfararkunskapar och deras skepp var snabba och hade stor lastförmåga. Om motståndet var tillräckligt litet kunde ett plundringståg bli till en erövring. Danskarna etablerade sig i Normandie och kontrollerade en tid stor del av England. Under 1000-talets mitt ebbade vikingatågen ut eftersom länderna på kontinenten blivit militärt starkare.
• I Sverige fanns inga riken för 1000 år sedan utan det fanns bara lokala jordbruksbygder med stormän, bönder och trälar. Det fanns ting där fria män deltog och kungar valdes ut, men kungarnas uppgift var att leda flottan samt tjänstgöra vid religiösa ritualer. Stormännen bland svearna och götarna kunde tidvis erkänna samma kung vilket gav möjlighet för större herravälden att växa fram.
• 829 kom den tyske munken Ansgar till Birka för att sprida kristndomen. Arkeologiska utgrävningar visar att redan under hans tid begravdes vissa på kristet vis. Många stormän som ofta var på vikingatåg och kommit i kontakt med andra kristna var också tidiga med att ansluta sig. Götalandskapet kristnades först. Olof Skötkonung accepterade kristendomen 1008. Det blev allt vanligare med sockenkyrkor.
• På 1200-talet blev Birger Jarl ledare i både svea- och götalandskapen. Han stiftade lagar om bl.a hemfrid, kvinnofrid, kyrkofrid och tingsfrid i hela riket. Alla skulle lyda samma kung och bara kungens män hade rätt att bruka våld. Birger Jarls son Magnus Ladulås införde att bönderna skulle betala skatt och stormännen blev skattebefriade om de ställde upp med rustade ryttare. Rådet infördes. De bestod av biskopar och de högsta adelsmännen och de hjälpte kungen styra riket.
• Ett feodalt samhälle växte fram i Sverige. Adeln och biskopens bönder behövde inte betala skatt till kronan utan enbart ge ifrån sig en del av sin skörd till deras herrar. Kronans bönder och fria bönder behövde dock det. Ingen i Sverige var livegen men det fanns trälar ända tills 1335 då kung Magnus Eriksson förbjöd det.
• Det var inte alltid självklart vem som skulle vara kung i Sverige och många ville göra anspråk på kronan. Magnus Ladulås äldsta son Birger blev kung och hans två yngre söner fick hertigdömen att styra nästan självständigt. De yngre bröderna lyckades med våld och list ta över nästan hela riket. 1317 bjöd Birger in dem till en försoningsmiddag men burade in sina bröder och lät dem svälta ihjäl. Detta är mer känt som Nyköpings gästabud. Periodvis byggde man dock en starkare stat. Magnus Eriksson gjorde exempelvis att Sverige fick en gemensam lagbok.
• 1397 bildades Kalmarunionen. På 1380-talet var många adelsmän missnöjda med den svenska kungen och vände sig till Danmarks och Norges drottning Margareta som härstammade ur den svenska ätten. Vid slaget i Falköping 1389 besegrades den svenske kungen. Erik av Pommern blev kung. Det politiska centrumet hamnade i Danmark då det bodde mest folk där och det var starkast och rikast. På 1420-talet startade han krig mot nordtyska handelsstäder för att ta kontroll över handeln vid Nord- och Östersjön från Hansan.
• Hansan svarade på Erik av Pommerns krig genom att blockera nordiska hamnar. Samtidigt drev kungens fogdar in skatt för att finansiera kriget. Fogdarna var oftast danska eller tyska vilket ökade missnöjet bland svenska bönder. Inkomster stryptes även i och med handelsblockaden. Sommaren 1434 startades ett uppror av Engelbrekt Engelbrektsson. Bönderna och även adeln anslöt sig, då de ville begränsa kungens makt. 1436 mördades Engelbrekt och hans anhängare rensades ut bland befälhavare men Erik fick ge upp mot Hansan och skatterna sänktes.
• Efter Engelbrektsupproret var de danska kungarna dåliga på att hävda sig över Sverige. Landet styrdes vanligtvis av en riksföreståndare som utsågs av rådet. De styrde bara en liten del då resterande av riket var uppdelade i län som styrdes av stormän. Många uppror och inbördeskrig bröt ut. Mot slutet av 1400-talet försökte Sten Sture, den äldre och den yngre, bryta sig loss från unionen. De vände sig mot borgare och även mot bönderna som fått mer makt pga deras större markinnehav och militära betydelse. I början av 1500-talet hölls de första riksdagarna.
• Heliga Birgitta var en svensk adelsdam som uppgav sig ha religiösa visioner som tecknades ned och spreds i Europa. Hennes visioner handlade även om politik. Hon flyttade till Rom 1349 och la grund till klosterorden. Ett kloster i Vadstena upprättades i hennes namn. 18 år efter sin död helgonförklarades hon.