Nya tider, nya världar

• Det osmanska riket intog Konstantinopel 1453 vilket innebar slutet på Östrom. Handeln mellan Europa och Indien samt Kina kontrollerades nu av turkarna vilket gjorde allt betydligt mycket dyrare. Många européer ville hitta nya sätt att nå östasien. 1487 rundade Bartolomeo Diaz Afrikas sydspets och elva år senare landsteg Vasco de Gama i Indien.
• Christopher Colombus försökte nå Indien genom väst med tron att jorden är rund, något som tidigare var kontroversiellt pga kyrkan. Portugisiska kungaparet Isabella och Ferdinand intresserade sig mycket för Colombus. Han landsteg i Sydamerika 1492. Han trodde dock han nått den asiatiska kusten och kallade området för Västindien och dess invånare för indianer. 1520 fullbordade man den västliga vägen till Asien och utförde världens första världsomsegling.
• Man vågade sig ut på stora hav eftersom nya segel gjorde det möjligt att kryssa mot vinden och ett fast akter gjorde styrförmågan säkrare. Man lärde sig även använda kompass och läsa av stjärnor för att veta position.
• Både Kina och Indien var ekonomiskt överlägsna Europa och de intresserade sig inte för de europeiska varorna. Istället fick många européer erövra handeln med våld då de hade kanonbatterier, eldkraft och skickliga soldater.
• I Amerika plundrades befolkningen på guld och andra råvaror. Européerna förde bland annat med sig mässlingen vilket gjorde att otroligt många av ursprungsbefolkningen dog. Detta i samband md européernas militära övertag med krut och vapen gjorde att de fick total kontroll över kontinenten. På 1500-talet började de importera slavar från Afrika när ursprungsbefolkningen dog ut i sådana skaror. Idag är ursprungsbefolkningen en majoritet enbart i delar av Mexiko och Anderna.
• Från Amerika kom råvaror som potatis, majs och kassava. Potatis blev viktigt i Europas försörjning och majs var en stor bidragande faktor till folkmängdsökningen i Afrika på 1500-talet. Tobaken var dock den främsta varan och den hade nått till Kina redan på 1570-talet. En sjukdom som européerna fick från Amerika var syfilis.
• En fjärresa tog många år och kostade mycket pengar. Det fanns även stor konkurrens i Europa om varorna. Många köpmän investerade i dessa resor för att kunna sälja varorna senare och gå med vinst. Detta blev kapitalismens grund. Snart började detta spridas på fastlandet också. Handelsmän placerade spinnrockar hos bönder och lät dem arbeta mot lön. Priserna ökades raketartat då man förlagt den medeltida idéen om en moralisk ekonomi men lönerna ökade inte i samma takt. Borgarna blev rikare och bönderna blev fattigare.
• Tenochtitlan var Meshika-folkets huvudstad. De hade akvedukter som ledde färskt bergsvatten till staden, otroliga tempel och palats och ca 300 000 invånare. De hade gott om silver och guld men kunskapen om framställning av järn var okänd. Koppar var deras hårdaste metall. De hade inga plogdjur men deras jordbruk var ändock väldigt produktivt. De hade ett enkelt skriftspråk som använde bilder. Inkafolket lagrade information i ett system av trådknippen, quipu.
• Under senmedeltiden kom renässans i Italiens handelsstäder. De ville väcka liv i antiken och man ogillade den dystra kristna tron och läran att människan är syndfull. Man menade istället att det var ens rättighet att njuta av livet och förverkliga möjligheter.
• Copernicus visade i mitten av 1500-talet att planeternas rörelser kunde förklaras om man istället placerade solen i mitten. Astronomen, Johannes Kepler, kunde visa att planeterna inte alls rörde sig i cirklar utan i ellipser. Med hjälp av den nya kikaren kunde Galileo Galilei upptäcka månarna som rörde sig runt andra planeter och se att rymden var oändlig. Den nya världsbilden slutfördes 1687, då Isaac Newton lade fram sin teori, som utgick ifrån att alla himlakroppar styrdes av samma fysikaliska lagar som jorden. Kyrkan reagerade starkt mot detta då det hotade deras världsbild.
• 1517 gick påvliga sändebud för att samla pengar till byggandet av Peterskyrkan i Rom. Om man betalda fick man botgöring för sina synder. Många reagerade på detta, bland annat Martin Luther. Han menade att man bara kunde nå frälsning genom att tro. Det behövds varken påvar, präster, pilgrimsfärdar eller fastande. Enbart bibelns ord var viktigt och man tjänar Gud bäst genom att utföra sin syssla väl som en tilldelas, varje människa var fri. Luther översatte bibeln till tyska så den blev tillgänglig för alla genom Gutenbergs boktryckarkonst.
• Luther och hans nya lära gjorde att många revolterade mot det gamla. 1524 gick bönderna till revolt i Tyskland och i samband med detta och de menade att de feodala pålagorna bör avskaffas. Luther tog avstånd från revolterna och vände sig till furstarna för att få deras stöd vilket många gjorde då de kunde bli mer oberoende av kyrkan. Luther menade att den nya läran bör vara en statsreligion.
• I England bröt Henrik VIII med Rom och anammade den nya läran men valde att behålla många katolska lärosatser, således uppkom den anglikanska kyrkan. En annan religiös inriktning var kalvinismen, grundad av Jean Calvin. Till skillnad från Luther menade Calvin att kyrkan måste stå fri från staten och styra sig själv genom ett råd av präster och lekmän. Och medan Luther gärna behöll den vackra musiken och utsmyckningarna i kyrkan, ville kalvinisterna efterlikna den ursprungliga kristendomen genom att göra kyrkan enkel.
• Det uppstod tidigt stridigheter mellan katoliker och protestanter. Men i religionsfreden i Augsburg 1555 kom man överens om att varje furste i Tyskland själv skulle få bestämma vilken kyrka hans undersåtar skulle tillhöra.
• I den italienska staden Trento samlades påvar, kardinaler och biskopar från alla länder, gjorde upp med avlatshandel och andra missförhållanden men slog vakt om kyrkans grundläggande lärosatser.

  Mötet i Trento blev inledningen till en andlig förnyelse inom den katolska kyrkan, den så kallade motreformationen. Man tog upp striden mot protestantismens spridning och återtog förlorad mark i Europa. Vaksamheten mot alla avvikande tankar skärptes.
• Under 1500- och 1600-tal började kungar stärka sin makt och göra den mer centraliserad. En armé av beväpnade fotsoldater kunde enbart kungen samla. För att finansiera detta togs allt mer skatt och revolter kuvades snabbt. För att få förtroende knöt kungen allianser med olika grupper. Bönderna litade mer på en kung, handelsmän ville ha trygg handel. På så vis fick länder bättre sammanhållning.
• Den mäktigaste kungasläkten på 1500-talet var Habsburg. Genom strategiska giftermål fanns de i Österrike, södra Italien, Nederländerna samt Spanien och dess kolonier. I början av 1500-talet styrdes detta av Karl V. Han var också kejsare i det tysk-romerska riket som var ett löst sammanfogat rike med självständiga feodalherrar. När Karl drog sig tillbaka 1556 tillföll de tyska och österrikiska områdena hans bror. Spanien och de andra länderna gick i arv till hans son, Filip II.
• Många rikedomar hade nått Spanien från deras kolonier. År 1492 drevs alla judar som inte konverterat ut ur landet och så småningom även alla med muslimsk bakgrund, alldeles oavsett om de övergått till kristendom eller inte. På detta sätt gjorde sig Spanien av med många av sina mest driftiga medborgare. För att kontrollera invånarna inrättades inkvisitionen, som med angiveri och tortyr försökte fånga in religiösa avvikare, framförallt judar som i hemlighet höll fast vid sin tro.
• I många avseenden förblev Spanien ett medeltida rike. Adeln var talrik och angelägen att visa sin betydelse genom ett ståndsmässigt leverne. På detta sätt undergrävdes den spanska stormakten. Under 1500- och 1600-talen drabbades landet av motgång efter motgång. I ett berömt sjöslag 1588 kunde England slå ut den spanska "oövervinnerliga" armadan. Samtidigt bedrev Nederländerna ett långt och framgångsrikt krig för att bryta sig loss från det habsburgska väldet. Genom sin protestantiska tro var dessa länder religiösa motståndare till det katolska Spanien.
• Habsburgaren Ferdinand II var en katolik och blev kung över Böhmen, som ingick i det tyskromerska riket, där de flesta var protestanter. Kungen skickade sändebud till Prag för att tala med protestanterna men de blev utkastade ur ett fönster. Så började det trettioåriga kriget. Kungen tog till vapen och furstarna reste sig också för att försvara sina rättigheter. Det utvecklades snart till en konflikt som handlade om att centralisera makten.
• Under det trettioåriga kriget vände sig furstarna till stater som ville förhindra Habsburgarna från att få allt för stor makt, som Sverige, Frankrike och Nederländerna. Således blev det en storeuropeisk konflikt. 1635 nådde man en lösning att furstarna fick bestämma religion i sina delriken om de erkänner kejsaren som sitt överhuvud. Konflikterna fortsatte ändå då utländska arméer försökte ta åt sig så mycket som möjligt. 1648 blev det fred vid överenskommelser vid Westfalen. En tredjedel av Tysklands befolkning dog.
• Krigen under 1600-talet var resurskrävande. Arméerna blev allt större och organiserades i formationer baserade på beväpning under krig. Soldaterna var bara lojala så länge lönen räckte. Den mängd resurser som kriget krävde var så pass stor att det utgjorde majoriteten av de ledande staternas stadskassor. Soldaterna fick såldes även försörja sig genom plundring. Innan hade städer förblivit för det mesta oberörda av krigen, men nu blev den allmänna befolkningen mycket mer påverkad.
• Efter det trettioåriga kriget blev Frankrike stormakt när Ludvig XIV kom till makten. Monarkin blev allt starkare. All krigsmakt gick nu under kungen och adeln fick inte ha egna arméer. Han anställde borgare som ämbetsmän istället för adeln. Han var dock noga med att inte inskränka adelns ekonomiska rättigheter som skattefrihet. Kungen kallade sig själv för Kung Sol då han ville poängtera att allt kretsade kring honom.
• Det blev så småningom obligatoriskt för adeln att närvara vid det franska hovet så att kungen kunde hålla uppsyn. I Versailles hölls ständigt fester och baler vilket gjorde Frankrike till den kulturella och politiska mittpunkten. Man främjade ekonomin genom merkantalism, i.e öka export och begränsa import
• Den ekonomiska stormakten under 1600-talet blev Nederländerna. De konkurrerade ut Hansan och tagit kontroll över flera portugisiska handelsstationer längs sjövägen mot Asien. Nederländerna var en republik med stort borgerligt fokus. Deras kamp mot Spanien gav dem stor religiös tolerans. Köpmännen var de med makt. Handeln gynnade även kulturen, konsten från denna tid är känd än idag.
• En annan stormakt i Europa på 1600-talet var England. De hade en stark krona men de gynnade även företagsverksamhet, och många i adeln bedrev till och med företag. Dock präglades de av svårigheter när Karl I försökte stärka sin makt genom att höja skatter, stärka armén och inskränka den religiösa friheten. Det röstades ned av parlamentet och inbördeskrig bröt ut.
• I det Engelska inbördeskriget fick kungen enbart stöd av högadeln. Parlamentet fick stöd av lågadel, borgare och bönder. De leddes av den lågadlige puritanen Oliver Cromwell. Parlamentet segrade och Karl I dömdes till döden. Efter denna händelse började revolutionärerna strida sinsemellan och när en ny kung kom till makten försökte han också stärka sin makt. Han avsattes och ersattes av en ny kung som fått lova att låta parlamentet att styra över en rad frågor. Händelsen kallas den ärorika revolutionen.
• När handeln fick mer fäste i England och Nederländerna växte ett konsumtionssamhälle även bland köpmän och bönder som numera fick ta del av deras vinster. Medan man blev allt friare i Europa fanns det en annan stormakt i Ryssland där tsaren styrde helt självsvåldigt. Adelsmännen och godsägarna ville öka sina inkomster och det genomdrevs lagar som inskränkte böndernas rörelsefrihet och lät dem göra flera dagsverken i veckan.
• Osmanska riket var ett turkiskt rike som bland annat erövrade Konstantinopel, som senare blev Istanbul, och gjorde det muslimskt. När det var som störst omfattade riket nästan hela Mellanöstern, Turkiet, Nordafrika och Balkanhalvön. Många i Europa var rädda för turkarna och Luther såg dem som ett tecken på att de yttersta tiderna är komna. Man såg dem som ett hot mot kristendomen men i själva verket hade de en större religiös tolerans än Europa. Kristna och judar fick betala viss skatt men de var fria att utöva sin religion.
• 1520 var Sverige en del av kalmarunionen. De svenska motståndarna hade besegrats militärt. På våren bjöd kungen Kristian I Sverige adelsmän och biskopar på en fest. Han bjöd även unionsmotståndare. Efter tre dagar stängdes portarna och ett hundratal människor avrättades på Stortorget. Händelsen är mer känd som Stockholms blodbad. Händelsen väckte stor häpnad, och Gustav Vasa, ne Eriksson, reste bönder och bergsmän i dalarna till uppror. Han fick även stöd av adel och hansastäder. Han blev kung den 6 juni 1523.
• Gustav Vasa blev kung när Sverige var ekonomiskt och politiskt instabilt. Han behövde betala tillbaka hansastäderna men han ville inte höja skatterna för de svenska bönderna. Han tillämpade den lutheranska läran och menade att en del av kyrkans rikedomar bör tillhöra folket. Präster och biskopar förlorade sin maktställning och blev statstjänstemän. Vasa uppförde befästa borgar runtom i Sverige för att bli mer oberoende av stödet från bönder.
• Innan Vasa hade svenska bönder betalat skatt kollektivt i varje härad, ofta i form av varor. Mycket försvann på vägen till kronan. Vasa ville istället få varje enskild bonde att betala skatt efter hans förmåga och lät fogdar utvärdera varje gård efter åker, äng, betesmarker och fiskevatten. Vasa tog personlig del i alla ärenden och förmanade och undervisade hur man skulle sköta sitt jordbruk för att kunna öka skatteinkomster.
• Vasas politik gjorde att bönderna fick sämre villkor och många reagerade på utplundringen av kyrkan. Resningar ställdes inför rätta och dömdes till döden. Ett uppror som kallades Dackefejden bedrevs i Småland, uppkallat efter ledaren Nils Dacke. Dackes bondehär behärskades större delen av Småland och Östa Götaland. Vasa fick ingå vapenvila och vände sig främst till bönderna med hot, smicker och löften. I januari 1543 lät han en armé på 5000 man gå in i Småland och avslutade motståndet en gång för alla. Nils Dacke avrättades. I riksdagen bestämde man även att kungakronan ska gå i arv.
• Vasa var slug och beräknande men hade också organisationsförmågan att få ordning på Sveriges ekonomi. När han dog fick hans fyra söner varsitt hertigdöme. De följande decennierna bestod till stor del av konflikter mellan dessa kungar. Samtidigt drogs Sverige in i Europas storpolitik. Under det följande århundradet förvandlades bondelandet i Europas utkant till en aggressiv krigarstat.
• Krig och konflikt mellan Sverige och Danmark om makten över Norden var fortfarande i full gång. För de civila innebar detta soldathopar som plundrar bygderna. För att förebygga detta började befolkningen vid gränserna samarbeta genom att utveckla varningssignaler, slöt avtal och upprättade lokala försvarsstyrkor.
• På 1600-talet började Sverige göra stora framsteg inom erövring och byggde upp ett herravälde runt finska viken, Estland och i Baltikum. Sverige använde Tysklands splittring under det trettioåriga kriget för att göra framsteg i de tyska provinserna. Vid fredsslutet i Westfalen fick Sverige en rad provinser runt hamnstäderna i Nord- och Östersjön.
• Danmark hade under en längre tid varit Nordens starkast makt. Det var också den danske kungen som kontrollerade infarten till Östersjön genom Öresund. I två fredsöverenskommelser 1570 och 1613 tvingades Sverige att betala lösensummor för att få ha kvar den smala landremsan längs Göta älv, som då var landets enda förbindelse med Västerhavet. I takt med Sveriges militära framgång ändrades denna maktbalans.
• I slutet av trettioåriga kriget angrep Sverige Danmark söderifrån och tvingade fram freden i Brömsebro 1645. Den danske kungen fick lämna ifrån sig Jämtland, Härjedalen, Halland, Gotland och Ösel till Sverige. Några år av fred rådde när det trettioåriga kriget tog slut men under Karl X Gustav återupptogs erövringspolitiken. I en djärv aktion förde kungen sina trupper från Tyskland och via Jylland över de gungande isarna på Lilla och Stora Bält och hotade Köpenhamn. Danmark kapitulerade, och i freden i Roskilde 1658 blev också Skåne, Blekinge och Bohuslän svenska landskap.
• Den stora krigsföringen av Sverige på 1600-talet beskrivs av adeln som något defensivt för att försvara den protestantiska tron men Sverige hade förmodligen en mer offensiv roll. De ville ta kontroll över Östersjöns handelsvägar och på så vis generera mer pengar. För adeln innebar krig gods och rikedomar och det sågs som ett prestigefyllt yrke. Krigen hade även en tendens att framkalla fler krig. Det gällde nämligen att anfalla när fienden var svag, vilket oftast var precis efter krig. Krigen bedrevs på utländsk mark så Sverige drabbades inte särskilt mycket av förluster.
• Krigen som Sverige förde var resurskrävande vilket innebar ännu mer skatt för bönderna. Ännu fler unga män behövde skickas till fronten från bondbyarna vilket på den tiden var ett dödsstraff. Prästerna bokförde invånarna så att myndigheterna lättare kunde utse knektar.