Blodtransfusioner

• Blodkomponenter framställs vid blodcentraler ur helblod från friska blodgivare eller direkt från givare via aferesteknik. Aferesteknik innebär att blodet genom centrifugeringsteknik under pågående tappning delas upp i sina beståndsdelar
• Olika blodkomponenterna

  • Erytrocytkoncentrat består av röda blodkroppar som slammats upp i särskild näringslösning, så kallad SAGM, för att klara lagring bättre.
  • Flytande plasma består av samtliga plasmaproteiner och koagulationshämmare men har en något minskad halt av labila koagulationsfaktorer.
  • Färskfryst plasma (FFP) består av samtliga plasmaproteiner och koagulationshämmare men med en högre halt av labila koagulationsfaktorer inklusive Faktor V och Faktor VIII.
  • Trombocytkoncentrat består av trombocyter som slammats upp i plasma eller särskild näringslösning.
• Inför transfusion utförs transfusionsmedicinsk laboratorieundersökning. Detta avser blodgruppering och förenlighetstest(BAS/MG-test)

  • Blodgruppering: undersökning av patientens antigen och antikroppar för att ta reda på vilken grupp patienten tillhör i AB0-systemet samt om patienten har rhesusfaktor(D).
  • Vid BAS-test görs blodgruppskontroll och antikroppsscreening av mottagaren. Giltig i 5 dygn.
  • MG-test (mottagare och givare) krävs om blodmottagaren har irreguljära erytrocytantikroppar. Utvalda blodenheters erytrocyter testas mot blodmottagarens plasma (korstest). Giltig i 3 dygn.
• Märk provrör och remiss med patientens fullständiga identitetsuppgift, det vill säga

  • svenskt personnummer/samordningsnummer
  • efternamn
  • förnamn eller initialer.
• Kontrollera ID

  • Låt patienten uppge sitt namn och personnummer och/eller jämför med patientens identitetsband. Patientens muntligen uppgivna identitetsuppgifter får användas, om de bedöms vara tillförlitliga.
  • Kontrollera mot de uppgifter som finns på provtagningsrör och remiss.
• Remiss för undersökning(blodgruppering, BAS-test, MG-test)

  Märk remissen med

  • datum och eventuell tidpunkt för när transfusionen planeras
  • beställande enhet och vårdinrättning
  • patientens diagnos
  • eventuella tidigare transfusioner, transplantations- och transfusionsreaktioner samt graviditeter
  • beställande läkares namn
  • Underteckna remissen när provtagning och identifieringskontroll slutförts.
• Detta måste utföras innan erytrocyt transfusion

  Blodgruppering

  Förenlighets test:

  BAS-test

  MG-test: vid irreguljära antikroppar
• Detta måste utföras inför plasma/trombocyt transfusion

  Blodgruppering
• Förvaring av blodkomponenter på vårdenheter

  Blodkomponenter transporteras till vårdenheten i vadderad transportpåse eller kylbag och ges så snart som möjligt till patienten.

  Om vårdenheten har tillgång till blodkyl eller blodvagga kan blodkomponenterna förvaras där efter anvisning från blodcentralen. Endast blodkyl som är godkänd och kontinuerligt inspekterad av blodcentral får användas.
• Temperatur, blodkomponenter

  Erytrocytkoncentrat förvaras i kyla +2 oC till +6 oC i upp till sex veckor.

  Flytande plasma förvaras i kyla +2 oC till +6 oC i upp till två veckor.

  Färskfryst plasma är plasma som fryses in. Håller i tre månader i frysförvaring vid -18 oC till -25 oC respektive tre år vid >-25 oC Färskfryst plasma ges inom cirka fyra timmar efter upptining.

  Trombocytkoncentrat förvaras under kontinuerlig vaggning i 20-24 oC i fem dagar eller upp till sju dagar om bakteriologisk kontroll utförs.
• Trnasfusionstider

  Den ansvariga läkaren ordinerar transfusionstiden som anpassas efter patientens hjärtkapacitet, kroppsyta med mera. Vid livshotande tillstånd kan blodkomponenten ges med en övertrycksanordning som blodtrycksmanschett som anbringas utanpå påsen.

  Erytrocytkoncentrat och flytande/ färskfryst plasma bör ha transfunderats inom fyra timmar från det att de har tagits ur kylförvaring. 

  Trombocytkoncentrat ges under cirka 30 minuter
• Övervakning och kontroller under transfusion:

  • Observera patientens reaktioner under transfusionen genom att se och lyssna om hen uppvisar någon förändring.
  • Mät puls och blodtryck om patienten blir orolig eller beskriver obehag av något slag.
  • Kontrollera urinens mängd och färg om patienten upplever smärta, är orolig eller uppvisar chocksymtom.
  • Kontrollera transfusionshastigheten.
  • Kontrollera den intravenösa infartsvägen så att inte transfusionen går extravasalt eller att läckage uppstår i kopplingarna.
  • Övervaka även patienten med tanke på övervätskning.
• Patienten övervakas under transfusionen och den närmaste tiden efteråt avseende transfusionskomplikationer såsom frossa, klåda, urtikaria, ansiktsrodnad, feber, oro, ångest, bröstsmärta, ryggsmärta, takykardi, blodtrycksfall, röd urin med mera.
• Bra jobbat- gör quiz

  Googla- Testa dina kunskaper - Vårdhandboken (vardhandboken.se)
• Vid en bloddonation delas helblodet upp i olika komponenter. Vilka är de?

    Erytrocyter, trombocyter, plasma 
• Vad är det första sjuksköterskan ska göra vid misstanke på transfusionskomplikation?

   Avbryta transfusionen