Mot en ny världsordning

• Jugoslavien bildades efter första världskriget. Efter andra världskriget blev det en kommunistisk diktatur men man lyckades hålla ställning mot sovjet och balansera spänningar mellan folkslag. När kommunismen gick mot sin upplösning gjorde också Jugoslavien det. År 1990‒93 förklarade Slovenien, Kroatien, Bosnien och Makedonien sig självständiga. Men ledarna i Serbien ville hålla ihop unionen. Följden blev en serie krig som var fulla av massmord, etnisk rensning och folkfördrivning.
• När kommunismen föll fanns inga demokratiska traditioner. Att införa marknadsekonomi är också en utmaning då det måst byggas från grunden. I Ryssland blev det en social kollaps där BNP föll, livsmedelåldern gick ned och färre barn föddes. Genom tvivelaktiga manövrar lyckades en liten grupp affärsmän (de så kallade oligarkerna) ta kontroll över viktiga företag och naturtilgångar. I Östeuropa och Baltikum blev utvecklingen mer framgångsrik där klyftorna visserligen ökar men import och tillväxt gynnas.
• I Västeuropa är det viktigaste skeendet efter 1989 att EU-samarbetet utvidgades och fick fastare form. I början hade EU sex medlemsländer. Vid murens fall hade antalet ökat till tolv. År 1995 blev Sverige, Finland och Österrike medlemmar. Därefter har steg för steg också de flesta gamla öststater kommit med i unionen. 
• I början av 1970-talet beskrevs mindre än en tredjedel av världens stater som helt eller delvis fria och demokratiska. Vid millennieskiftet hade andelen stigit till nästan två tredjedelar. Världen blev också fredligare och färre gerillarörelser uppkom. Det fanns en vision om en ny världsordning där det internationella samfundet genom FN och folkrätten gemensamt skulle garantera fred. Det upprättades en internationell tribunal i Haag med uppgift att döma krigsförbrytare. USA var stormakten som grep in vid internationella konflikter.
• Efter 9/11 förklarade George Bush krig "mot terrorismen". Han fick brett stöd och vände sig först mot Afghanistan med deras talibanregimen ledd av Osama bin Ladin. När de vägrade lämna ut honom gick USA till angrepp. Därefter vände man sig till Irak och dess diktator Saddam Hussein, men här var stödet inte lika brett. 2003 gick man till angrepp ändå och intog Bagdad. Angreppet mot Irak innebar ett brott mot internationell rätt eftersom det skedde utan FN:s godkännande, men Bush ansåg sig stå över detta i och med 9/11. USA anklagades för ifrågasättbara metoder med tortyr bland annat.
• Kriget mot terrorismen var kulmen av USAs makt. Efter detta började maktbalansen förskjutas och man hade ett flertal stormakter i samarbete med varandra.
• Skillnaderna mellan nord och syd fortsatte vara problematisk. Industriländerna i nord lade beslag på en allt större del av jordens tillgångar. Syd satt fast i en fattigdomsfälla med export av billiga råvaror. Japan var ett land som bröt trenden och nådde under 1970-talet en lika hög levnadsstandard som länderna i väst. Samtidigt gjorde också Sydkorea, Taiwan och Malaysia stora industriella framsteg. Asien har fortsatt utvecklats. Geopolitiskt innebär detta att rollerna håller på att vändas.
• När Gorbatjov kom till i Peking 1989 fick besöket på Himmelska fridens torg ställas in eftersom det ockuperats av studenter som krävde politiska reformer. Men i juni krossades protesterna med pansarvagnar. Kommunismen i Kina levererade en högre levnadsstandard och därav fanns inte reformstyrkor i samma omfattning som ex Sovjet. Deng Xiaping blev ledare 1978 och lät bönder arrendera jord direkt av staten och själva sälja överskottet på marknaden. Det blev tillåtet med privata företag inom industri och handel och snart växte en mängd mindre verkstäder fram.
• Xiaopings reformer innebar att Kina öppnades upp för kapitalism och marknadsekonomi men under fortsatt kommunistiskt diktatur. Mao Zedong hade dock förmodligen också hjälpt, trots katastroferna.Befolkningen hade gjorts läs-, skriv- och räknekunnig. Det hade skapats en elementär industriell infrastruktur. Kina har idag väldigt stora sociala klyftor. Så länge den ekonomiska tillväxten kan tillfredsställa medelklassens behov verkar den kommunistiska diktaturen behålla greppet.
• När Vladimir Putin tillträdde som president 2000 befann sig Ryssland i ett bottenläge med havererad ekonomi. Putin krossade den tjetjenska republiken som försökte slå sig fria. Genom ökande inkomster från olja och gas började samtidigt ekonomin sätta fart. Putin inskränkte demokratin allt mer och på sikt vill Putin bygga upp det gamla imperiet. Putin startad krig med Ukraina i detta syfte. Ukraina har hållit upp mot Ryssland och genom sanktioner mot Ryssland och stödpaket till Ukraina har man kunnat stå emot.
• Gemensamt för Ryssland och Kina är att de ser sig som stormakter i historisk rätt. De strävar båda efter att återställa vad de uppfattar som sin rättmätiga ställning i världen. För demokratierna i Väst är det ett problem att vi genom ökad handel gjort oss beroende av stater som efterhand blivit allt mer auktoritära och som nu vill flytta fram sina positioner.
• Mellanöstern har länge varit oroligt. Området är strategiskt inte minst på grund av sin olja, här finns två tredjedelar av världens kända oljereserver. Saudiarabien och Iran är konkurrerande stormakter. Saudiarabien ser sig som sunnimuslimernas företrädare och har nära band till USA. Iran är en shiamuslimsk prästdiktatur med kopplingar till Ryssland. Israel och Palestina frågan är en central del av oroligheterna. Efter ett uppror 1987 fick Palestina en bit av Gazaremsan men konflikten blossade upp igen 2000.
• Ett stort problem i Mellanöstern är bristen på demokrati. 2011 väcktes äntligen hopp genom ett folkligt uppror i Tunisien. Snart spred sig upproret till Egypten. När detta sköljde vidare till Libyen och Syrien övergick den i inbördeskrig. I Libyen fick Nato mandat av FN att skydda civilbefolkningen mot överste Gadhaffis övergrepp. I Syrien var man en hårsmån från ett internationellt ingripande sedan diktaturen använt sig av kemiska vapen mot civila. Men Rysslands stöd för regimen satte stop för det. I Egypten tog militären tillbaka makten efter några år.
• EU har expanderat snabbt. Mycket talar för att man undvikit att ta tag i de problem som följt när medlemsstaterna blivit fler. Det är pga det demokratiska underskottet när makt flyttas till Bryssel och svårigheten att få den gemensamma marknaden att fungera i ett Europa med ekonomiska skillnader. 2015 var det flyktingkris i EU och unionen visste inte vad man skulle göra. Istället började land efter land stänga sina gränser. Det ledde så småningom till att Storbritannien gick ur EU. Det finns även utmaningar i och med att vissa EU-länder går i icke-demokratiska riktningar, ex Ungern.
• Dagens industrisamhälle bygger på ändliga resurser. Det var en utveckling som började med ångmaskinen i slutet av 1700-talet.  Troligen är vi redan nu nära ”peak oil”, när oljeproduktionen i världen börjar minska. Klimatet tar mest stryk. Temperaturen ökar i och med växthuseffekten och det kommer leda till fler naturkatastrofer och ekonomiska kollapser. Man måste ställa om men det är känsligt politiskt pga ekonomiska intressen, tillgänglighet och teknik.
• IT-revolutionen har kommit efter 90-talet då internet slog igenom. På 80-talet blev maskiner, snabbare, billigare, kraftfullare och mer användarvänliga. 1984 presenterade Apple den första persondatorn.  Internet, som skapades redan 1969, började slå igenom på allvar efter 1993 när World Wide Web släpptes fri. Nya möjligheter skapas inom varuhandel, transportsystem, industriproduktion, skola och förvaltning liksom i kontakten mellan människor. I vår samtid börjar AI slå igenom på stort.
• Många arbeten har rationaliserats bort genom datorer eller till följd av nedskärningarna. En del industriarbeten har försvunnit ut ur Sverige. Från 90-talet har Sverige dock haft en tillväxt med stigande inkomster för de flesta. Kraven på arbetskraften har trissats upp och för unga är det svårt att hitta boende. Vi har haft en stor invandring i Sverige. Sett till gruppen som helhet har de utrikesfödda sämre jobb, lägre löner och högre arbetslöshet. Miljonprojektsområdena har blivit utanförskapsområden med hög kriminalitet.
• 2006 fick Sverige en borgerlig regering. Framväxten av den borgerliga alliansen förändrade förutsättningarna för svensk politik. Men när Sverigedemokraterna växte som parti blev det inte längre en fråga om bara socialdemokrater eller moderater. För de traditionella partierna var ett samarbete med Sverigedemokraterna otänkbart och alliansen sprack 2018. Sverigedemokraterna är det näst största partiet men stod ändå under lång tid utanför. Genom Tidöavtalet, säkrade de ett avgörande inflytande över regeringsarbete och sakpolitik. Sverige håller nu på att gå med i Nato.
• Ett tema som återkommer i de flesta sammanhang är globaliseringen. Vi blir allt mer beroende av varandra i världen, handlar mer över gränserna och ställs inför gemensamma problem. Samtidigt som de geografiska avstånden krymper växer världen samman kulturellt. I den fattigaste by i Indien eller Afrika finns idag en TV. En gemensam referensram har vuxit fram som vi alla kan relatera till som världsmedborgare.