Järnåldern

• Klimatförsämringen med en kallare och fuktigare väderlek förändrade naturmiljön under denna period
• Boskapsskötseln dominerande näringen i Mälardalen och därför var markerna på en del håll sönderbetade
• Jordbrukets utveckling

  1. Korna fick stå stallade under vintern

  2. Den insamlade gödseln kunde åkrar odlas intensivt år efter år utan att utarmas på näring

  3. Hägnader byggdes för att förhindra att boskapen betade på åkrarna
• Järn

  • Fanns i myrar och sjöar, även om den första järnet var importerat
  • I början var hållfastheten inte bättre än broms men med utveckling av upphättning och bearbetning så blev järnet hållfast
  • Ledde till en teknisk revolution
  • Brons var för hövdingarna, järnet var för alla
  • Gjorde det möjligt att sko spadar med järn
• Det är uteslutande brandgravar från denna tid och ont om gravgåvor (de blir fler ju längre järnåldern fortskrider)
• Gravskicket

  • Gravarna kröns av stenrösen
  • Ändrades under järnåldern
  • Från tiden innan vikingatiden har vi de stora högarnas tid
  • Skeppsättningar blir vanligare
• Fornborgar

  • Sin storhetstid har de i slutet av 400-talet och början av 500-talet, sedan överges de
  • Platserna ser ut att ha dominerats av en elit som kontrollerade hantverket i området, handeln, distributionen och kulten
  • I Sverige finns drygt 1 000 fornborgar av vilka många är odaterade
• Gravhögarna var maktelitens gravar

  
  

  Övriga begravdes i omärkta gravar runtom
• Runraden

  Äldre med 24 tecken, sedan blir de 16
• Vendeltiden

  550-800 e.Kr
• Gravskick

  • Skeppssättningar
  • Båtgravar med gravgåvor
• Uppsala blir ett maktcentrum (enligt sagorna Ynglingaätten)
• Kolonier

  • Baltikum
  • Finland
• Birka

  Grundades några årtionden tidigare, tycks enbart ha varit handelsplats och gravplats
• Vikingar

  • Skickliga båtbyggare
  • Segel blir större och bättre
• Handelsplatserna var mötesplatser för såväl varor och betalningsmedel som för människor, idéer och vanor
• Några av de största handelsplatserna

  • Hedeby i Danmark
  • Birka på Björkö i Mälaren
  • Kaupang i södra Norge
• Vikingarna

  • Utnyttjade maktvakuum i Europa och Medelhavsområdet på grund av instabilitet och muslimsk erövring
• Samhällsklasser

  • Högre och ringare söner av Heimdal (Jarl, Karl, Träl)
• Jarl

  Kungar, hövdingar och stormän som härskade
• Karl

  Mellanklassen: storgodsägare, handelsmän, jordbrukare, hantverkare och krigare. Fria män med egen röst på tinget
• Träl

  Längst ner i den sociala skalan, betraktades som handelsvara, ofria och fick inte bära vapen
• Tinget

  1. Fattade politiska beslut

  2. Skapade lagar

  3. Hade rättegångar
• Ätten

  Vikingatidens samhälle var ett ättesamhälle som baserades på släktband. Släkterna utgjorde samhällets kärna. Det som avgjorde en människas liv.
• Ättens medlemmar

  • De täta släktbanden ställde hårda krav på ättens medlemmar som förväntades beskydda och hämnas sina egna.
• Endast som del i en stor släkt kunde individen nå makt och ställning i vikingatidens samhälle.
• Människor som uteslutits från sin släkt och hamnat utanför ättesamhällets ramar var i regel dömda till ett svårt liv eller undergång ex trälar och fredlösa.
• Vikingatidens kvinnor

  • Oberoende
  • Betraktades som jämbördiga med männen
  • Kunde vara allt från husmor och prästinna till gårdens överhuvud, köpman, hantverkare, piga och så vidare
• Kvinnornas höga status märktes då männen var ute på långväga resor. Kvinnorna skötte då gården med hjälp av husfolk och trälar
• Kvinnans starka ställning under vikingatiden innebar inte att hon ägnade sig åt vad vi idag betraktar som typiskt manliga sysslor
• Typiskt kvinnliga sysslor

  • Ta hand om barnen
  • Ordna med mat
  • Städa
  • Tvätta
  • Sköta djuren
  • Mjölka
  • Arbeta med jordbruk
  • Väva kläder
• Kvinnor kunde ofta både rida och simma, dessutom tränade de ibland brottning, löpning och åkte skidor
• Den nordiska kvinnans starka ställning väckte stor uppmärksamhet och förvåning hos utländska handelsmän som besökte Norden. I deras berättelser framgår att vikingakvinnan kunde vara både hantverkare och landägare
• Kvinnor hade rätt att begära skilsmässa från sin man, varefter hon kunde gifta om sig
• Oäktingar inga problem
• När sedan kristendomen bredde ut sig i Norden minskade kvinnans status. Då fick kvinnor bland annat näringsförbud (yrkesförbud) i flera viktiga yrken
• De isländska sagorna talar om tre årliga blot: höstblot, midvinterblot och vårblot. Även midsommarblot.

  Det finns inga arkeologiska fynd som stödjer blotande av människor men människor har offrats i gravar (gissningsvis trälar). Något som kan ses i gravar från bronsåldern och framåt.

  Blot skedde även som tillbedjan, tacksägelse vid fester osv av ”vanliga” människor. 
• Kristendomens införande markerar slutet på vikingatiden. Kristendomen infördes senare i Sverige än de andra nordiska länderna men ny fynd tyder på att Västergötland kristnades först.

  Vikingatågen upphör innan då de europeiska makterna har stärks.

  Kungamakten stärks.

  Trälar finns kvar in på 1300-talet.

  Kvinnas ställning försvagas.