Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter och om möjligheten att vara med och bestämma
I Sverige finns rättigheterna angivna i grundlagen. Där står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare
Direkt demokrati
Gemensammabeslut fattas i folkomröstningar där allakandelta.
Indirekt eller representativ demokrati
Väljer representanter som i våra politiskaval.
Politiska partier
Sammanslutning av individer med likandeåsikter och uppfattningar om hur samhället ska fungera
Den liberala rättsstaten
Skydda individens integritet
Inte övervaka eller granska enskilda människor utan mycket starka skäl
Dilemma kring rättssäkerhet – brottslingar går fria
Rätten till ett privatliv
Fyra grundlagar
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Demokratiska institutioner
Beslutande organ (Riksdag, region, Kommun), förvaltning (myndigheter, skolor, sjukhus, o.s.v.)
Sverige är en monarki, men monarken saknar egentlig makt. Monarkens uppdrag är representativt
Parlamentariskt statsskick där riksdagen har makt att tillsätta eller avsätta regeringen
Demokrati i vardagen
Elevdemokrati, klassråd, matråd...
Föreningsliv
Arbetsliv
Bilda opinion genom t.ex. insändare, sociala medier
Konsumentinflytande – välja vilka varor man köper
Engagerasigpolitiskt
Gåochrösta!
Massmedia som demokratisk funktion
Information: kommentarer, analyser, sätta in händelser i sammanhang
Granskning: granska och kontrollera att samhällets makthavare inte missbrukar sin maktställning. Kan gälla politiker, tjänstemän, myndigheter, företrädare för företag och organisationen m.m. Den tredje statsmakten
Forum för debatt: Mångfald av olika media för att så många röster som möjligt ska höras
Avståndsmodellen
Tid, kultur, rum – ju längre ifrån ju lägre nyhetsvärde
Vad blir en nyhet?
Väckakänslor. Låta mottagren identifiera sig
Klar och entydlig händelse lättare att ta till sig än långdragen händelse, konflikt
Oväntadehändelser
Makt över informationen
Gatekeepers – journalisten som är på plats och avgör vad det ska skrivas om, redaktören avgör om det kommer med i t.ex. tidningen
Ägare över medieföretagen
Professionella påtryckare som företag, intresseorganisationer, partier
Konsumenten
Gränserna mellan det privata och det offentliga har blivit otydligare – det som människor tidigare höll privat eller kanske i en dagbok går att läsa på sociala medier eller i blogger t.ex.
Tidigare mindre utbud: alla såg, hörde, läste samma sak – likartade uppfattningar om världen, normer och värderingar. Idag frihet att välja vad man konsumerar, vilka budskap man tar till sig
Lagar, regler, normer
Lagar: Gäller i helasamhället, stiftas av riksdagen
Regler: gäller för vissaområden t.ex. klassrummet
Normer: "Osynligaregler" man förväntasfölja.
Fördomar
Bygger på stereotyper - en förenklad bild av vad det innebär att tillhöra en viss grupp
Stereotypen bygger på vad som betraktas som "normalt" för en viss grupp oavsett om uppfattningen har någon förankring i verkligheten
Normerande effekt - när stereotyperna inte bara betraktas som "normalt" utan också det som är värt att sträva emot
Kan leda till att individer som inte lever upp till stereotypen betraktas som konstiga, t.ex. omanliga, okvinnliga
Samhällsförändring
1. Jordbrukssamhälle
2. Industrisamhälle
3. Mediesamhälle
Jordbrukssamhälle
Influensernafå, social kontroll hård, mannen överordnad kvinnan, skolanfostrade till lydnad mot Gud, nationen, familjen
Industrisamhälle
Klassamhälle med fler influenser utifrån och nya gemenskaper i folkrörelser som fackföreningar, partier
Mediesamhälle
Omges av olika typer av medier och kommunikation, konsumtionssamhälle där fler av livets aspekter mäts i pengar
Social och kulturell globalisering: intryck av andra kulturer genom t.ex. resor. Skillnad mellan sätt att leva och tänka blir mindre.
Positiva och negativa aspekter av det mångkulturella samhället
Positiva: Världen har blivit öppnare, bra möjligheter att resa, arbeta, studera utomlands, många integreras i nya samhällen/länder
Negativa: Främst de välutbildade som har möjlighet - andra kan marginaliseras eller lämnas utanför, segregation - människor med olika förutsättningar lever mer åtskilda än tillsammans i samhället vilket kan leda till fördomar och konflikter
Den svenska modellen
Ansvaret att lösa problem på arbetsmarknaden ligger på arbetsmarknadens parter - arbetsgivarorganisationer och fackföreningar
Parterna sluter kollektivavtal kring löner, arbetstid, arbetsvillkor
Lagar om arbetsrätten är medbestämmandelagen (MBL), lagen om anställningsskydd (LAS), arbetsmiljölagen (AML)
Privatekonomi
Hur vi hushållar med våra egna privata resurser
Företagsekonomi
Vilka metoderföretag kan använda för att t.ex. maximerasinvinst
Samhälls-/nationalekonomi
Hur alladelarfungerartillsammans
Lagar som skyddar konsumenter
Marknadsföringslagen
Konsumentköplagen
Konsumenttjänstlagen
Distans- och hemförsäljningslagen
Planekonomi och marknadsekonomi
Planekonomi: Samhället bör sträva efter att utjämnaskillnaderna mellan i förutsättningar mellan människor, naturtillgångarna är gemensamma, de viktiga ekonomiska besluten fattas tillsammans
Marknadsekonomi: Individer måste harättattägadet de självaskapatgenom t.ex. arbete, ekonomiska beslut ska fattas av de som äger resurserna det handlar om
Högkonjunktur och lågkonjunktur
Högkonjunktur: Storefterfrågan på varor och tjänster, låg arbetslöshet, godekonomi hos hushållen, högkonsumtion och vilja att låna, överhettning då efterfrågan blir högre än utbudet, inflation
Lågkonjunktur: Minskadefterfrågan på varor och tjänster, högrearbetslöshet, sämreekonomi hos hushållen
Det ekonomiska kretsloppet
Nätverk av relationer där aktörer byter varor och tjänster med varandra - hushåll, företag, banker, offentlig sektor
Begrepp i det ekonomiska kretsloppet
Bidrag
Inkomst
Skatt
Arbetskraft
Varor
Tjänster
Lån
Ränta
Demokratins krav:
Staten är netural
Regelbunda politiska val med fri partibildning
Åsikts- och yttrandefrihet
Valhemlighet
Allmän och lika rösträtt
Majoritetsprincipen
Rättsäkerhet, rättstat
Regeringsformen:
Förklarar statsskickets grundläggande principer. All makt utgår från folket och fem ytterligare principer: fri åsiktsbildning, allmän och lika rösträtt, representativ demokrati, kommunalt självstyre (t.ex. om snöröjning) och lagbunden maktutövning (lagen gäller för alla).
Grundläggande fri och rättigheter: orubbligrättighetgaranteras av regeringsformen, t.ex. religionsfrihet. Demonstrationer kan begränsas som rättighet om de är för våldsamma. Begränsningar får bara göras av anledningar som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsa åsiktsbildningen är dock inte ok att begränsa.
Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen:
Frihet att sprida information, uppfattningar och åsikter.Garantera friheten att sprida information, uppfattningar och åsikter i skriven eller tryckt form som böcker, tidningar, bloggar, hemsidor
Successionsordningen
Ämbetet som svensk statschef ärvs och innehas av monarken, kung eller drottning. Sverige är därmed en monarki. Lagen är från 1810, äldsta barnet ärver posten oavsett kön. Saknar makt, främst symbolisk roll i offentliga sammanhang