Tentaplugg 2

• Sverige är en enhetsstat med lagstiftande makt på central nivå
• Kommunal självstyrelse ger kommuner ansvar för lokala och regionala frågor
• Demokrati på flera nivåer


  • Medborgare väljer politiker på lokal, regional, nationell och EU-nivå
  • Val sker för kommunfullmäktige, regionfullmäktige, riksdag och EU-parlamentet
• Motiv för ansvarsfördelning mellan politiska nivåer

  • Staten har huvudansvar för enhetliga och rättssäkra områden
  • Kommuner/regioner har huvudansvar för anpassning till lokala förhållanden
  • Internationell nivå ansvarar för gränsöverskridande frågor och mänskliga rättigheter
• Reglering av offentlig verksamhet

  • Regeringen har ansvar för nationell verksamhet som skolan
  • Kommuner/regioner regleras av speciallagar men kan själva reglera vissa områden
• Utförande av offentlig verksamhet

  • Kommuner/regioner ansvarar för majoriteten av verksamheten inklusive utbildning och vård
  • Regioner fokuserar på hälso- och sjukvården, kan outsourca uppgifter
• Finansiering av offentlig verksamhet

  • Statlig nivå finansierar internationell och nationell verksamhet huvudsakligen via skatter
  • Kommunal verksamhet finansieras delvis av kommuner själva och delvis av statsbidrag
• Kontroll av offentlig verksamhet

  • Staten ansvarar för kontroll, t.ex. JO, JK, och Riksrevisionen
  • Vissa myndigheter kontrollerar bara andra statliga myndigheter eller kommunal/regional verksamhet
• Exempel på ansvarsfördelning: Socialtjänsten


  • Regleras av staten genom Socialtjänstlagen
  • Kommunerna utför, kan outsourca till externa aktörer
  • Finansieras av statsbidrag och skatteintäkter
  • Kontrolleras av IVO inom socialtjänst och hälso- och sjukvård
• Grundlagarna


  • Regeringsformen
  • Successionsordningen
  • Tryckfrihetsförordningen
  • Yttrandefrihetsgrundlagen
• Grundlagarna är svårare att ändra, kräver två beslut och ibland folkomröstning
• Exempel på ändringar i grundlagarna: Kvinnlig rösträtt, avskaffande av dödsstraff, kungens politiska maktminskning
• Ramlagar


  Övergripande och tolkningsbara, ger flexibilitet men utmanar legitimitet och rättssäkerhet
• Regeringsbildning


  1. Väljarna väljer riksdag

  2. Riksdagen väljer regeringschef (statsminister) via talmannen

  3. Statsministern bildar regering
• Ulf Kristersson utsågs till statsminister efter överenskommelse mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna
• Negativ parlamentarism


  Parlamentet har förtroende för regeringen om inte en majoritet saknar förtroende
• Riksdagen röstade för att utse Ulf Kristersson till ny statsminister


  17:e oktober
• 176 ledamöter röstade ja, 173 röstade nej, 0 röstade avstår/gult
• Krävdes minst 175 nej-röster för att förslaget skulle falla
• Statsministern bildar regering


  1. Statsministern bestämmer vilka ministrar som ska ingå i regeringen

  2. Den nytillträdde statsministern gav den 18:e oktober en regeringsförklaring till riksdagen
• Majoritets- och minoritetsregeringar


  • Majoritetsregering
  • Minoritetsregering
  • Koalitionsregering
• Riksdagens uppgifter


  • Lagstiftande makt
  • Finansmakt
  • Organisationsmakt
  • Kontrollmakt
• Misstroendeförklaring


  Riksdagen kan tvinga regeringen eller en minister att avgå genom misstroendeförklaring
• Riksdagens organ


  • Kammaren
  • Utskotten
• Exempel på riksdagens utskott

  • Socialutskottet
  • Socialförsäkringsutskottet
• Regeringens uppgifter


  • Lägga fram lagförslag
  • Verkställa riksdagens beslut
  • Bestämma över budget
  • Företräda Sverige i EU
  • Träffa avtal med andra stater
  • Utse höga tjänster inom staten
• Regeringskansliet


  • Statsrådsberedningen
  • Förvaltningsavdelningen
  • Departementen
• Hur regeringen styr myndigheterna


  • Regleringsbrev
  • Kontroll utförs av myndigheter som JK och IVO
• Lagstiftningsprocessen


  1. Regeringen tillsätter en statlig utredning

  2. Utredningen resulterar i ett betänkande

  3. Betänkandet skickas på remiss

  4. Regeringen skriver en lagrådsremiss

  5. Regeringen bearbetar förslaget och lämnar det som proposition till riksdagen

  6. Ett av riksdagens utskott lämnar synpunkter på förslaget

  7. Riksdagen röstar och beslutar om förslaget

  8. Regeringen ansvarar för att lagstiftningen implementeras via myndigheterna
• Kommittéer tillsätts av regeringen för att ta fram beslutsunderlag
• Sverige har ett omfattande remissväsende för att få in alternativa synpunkter och kritik
• Lagrådet granskar remitterade lagförslag för att säkerställa att de inte strider mot grundlagarna och rättsordningen
• Proposition


  Förslag till riksdagsbeslut från regeringen
• Motion


  Förslag till riksdagsbeslut från riksdagsledamöter
• Ett av riksdagens utskott får lämna synpunkter på förslaget (utskottsbetänkande)
• Utskottsledamöterna stämmer av med sin partigrupp innan de lämnar sitt betänkande
• Omröstning i kammaren


  1. Innan omröstningen debatteras propositionen, utskottets yttrande och eventuella motmotioner

  2. Riksdagsledamöter som är för eller emot propositionen får yttra sig en sista gång

  3. Om en majoritet i riksdagen röstar för förslaget, utfärdas en ny lag i Svensk författningssamling (SFS)
• Förarbeten spelar en stor roll för hur regler tillämpas i förvaltningen i Sverige
• Möjliga motiv för ansvarsfördelningen mellan de politiska nivåerna

  • Staten bör ha huvudansvar för verksamheter som kräver enhetlighet, överblick, rättssäkerhet och rättvis fördelning
  • Kommuner och regioner bör ha huvudansvar för verksamheter där anpassning till lokala och regionala förhållanden krävs
  • Den internationella nivån bör ha ansvar för verksamheter med gränsöverskridande problem och försvarandet av grundläggande mänskliga rättigheter
• Samtidigt har kommuner och regioner en viss självstyrelse inom lokala och regionala angelägenheter