So

• Många medier tjänar pengar på sålda tidningar och prenumerationer
• Prenumerera


  Betala för tidningen och då få tillgång till hela tidningen på nätet
• Podd


  En ljudfil som man lyssnar på via nätet
• De allra flesta medier tjänar pengar på annonser och reklam och är beroende av att få många besökare eller läsare
• Klickbete, eller clickbaits


  Uppseendeväckande rubriker eller spännande bilder som man måste klicka på för att få veta mer
• Anpassad reklam

  Annonsörerna försöker anpassa sin reklam till mottagaren
• Anpassad reklam

  • På sportsidorna kan det vara annonser för skidor och träningskläder
  • På kultursidorna är det reklam för teater, filmer och konserter
  • I lokaltidningar handlar annonserna ofta om sådant som finns i just det området
• Gränsen mellan olika medier inte längre självklar
• Alla medier finns idag på ett eller annat sätt på internet
• Filterbubbla


  När algoritmer samlar data om våra vanor och intressen och ser till att vi nås av budskap som är anpassade just för oss. Det vi gillar och delar påverkar vad vi ser på nätet. Vi möter inte saker som vi inte håller med om och människor som inte liknar oss själva på nätet.
• Mycket kunskap anpassas exakt online
• Till skillnad från tidningar, tv och radio kan online-medier exakt anpassa vilka annonser olika personer får se
• Information om användares vanor, åsikter och beteende samlas in på nätet av olika tjänster och medieplattformar
• Den insamlade informationen kan sedan erbjudas till annonsörer så att de kan skräddarsy budskap och annonser för användarna
• Användarna "betalar" med information om sig själva istället för pengar
• Cookies gör det möjligt att följa hur en användare surfar
• Algoritmer samlar data om våra vanor och intressen och ser till att vi nås av budskap som är anpassade just för oss
• Det vi gillar och delar påverkar vad vi ser på nätet
• Vi möter inte saker som vi inte håller med om och människor som inte liknar oss själva på nätet
• Traditionella medier

  Tidningar eller kanaler som har en chefredaktör och en redaktion som väljer ut och värderar de nyheter som publiceras. De har utbildade journalister som arbetar för dem och en ansvarig utgivare som tar ansvar för allt som publiceras.
• Nya medier

  Sociala medier och forum där vem som helst kan publicera vad de vill och det granskas sällan innan det publiceras. Det är inte alltid så tydligt vem som äger och driver sidan.
• Seriösa medier vill vara oberoende gentemot annonsörer, ägare och olika organisationer
• Medierna kallas ibland för "den tredje statsmakten" på grund av att de kan ha så stort inflytande
• Mediernas tre uppgifter

  • Granska och kontrollera makthavarna
  • Vara ett ställe där vi alla kan vara med och diskutera samhällsfrågor
  • Förklara och informera om viktiga saker som händer i vårt samhälle och i världen
• Public service


  Radio och tv som är tillgängligt för alla och som dessutom sänder utan reklam
• I Sverige finns tre public service-bolag: Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (UR)
• Public service-bolagen ska göra fria program för alla som bor i Sverige, oavsett var i landet man bor och oavsett vilken bakgrund man har
• Olika sorters dagstidningar

  • Morgontidningar
  • Kvällstidningar
• De största morgontidningarna är Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet
• De två största kvällstidningarna är Aftonbladet och Expressen
• Lapsedel


  Ett reklamblad som sätts upp på väggen där man kan köpa tidningar
• Andra sorters tidningar

  • Popularpress (veckotidningar, serietidningar)
  • Föreningstidningar och fackpress
• Public service-bolagen ska även sända nyheter och program som stimulerar till samhällsdebatt
• Public service finns också i många andra länder, till exempel BBC i Storbritannien
• Medievärldens utveckling i Sverige

  • 1400-talet: Gutenberg uppfinner boktryckarpressen
  • 1830: Den första svenska dagstidningen Aftonbladet trycks
  • 1925: Det första radioprogrammet i Sverige
  • 1956: Televisionen kommer till Sverige
  • 1969: Sverige får en andra tv-kanal
  • 2008: Spotify grundas i Sverige
• Yttrandefrihet och pressfrihet


  Rätten att fritt kontrollera och ändra våra budskap. Dessa friheter garanteras i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen
• Offentlighetsprincipen


  Innebär att det som skrivs till eller av våra myndigheter och politiker är allmänna handlingar som vem som helst har rätt att läsa, förutom några hemligstämplade dokument
• Offentlighetsprincipen har införts för att vi lättare ska kunna kontrollera myndigheter och andra makthavare
• Vissa företag som ägs av kommuner eller får uppdrag av myndigheter kan omfattas av offentlighetsprincipen
• Meddelarfrihet/meddelarskydd


  Möjlighet för personer att vara anonyma när de lämnar uppgifter och information till medier. Medier får aldrig berätta vem som tipsat dem