kap 13,14 rätten

• Processrätt

  Spelregler för hur åklagare, polis, domstolar, advokater och andra parter ska agera i en rättslig process. Handlar om hur materiella regler ska förverkligas med myndigheternas hjälp. Innehåller regler om tvång. Bestämmer vad som ska hända efter rättegången, hur domen ska verkställas.
• Straffrätt

  Den grenen av juridiken som reglerar brott och de påföljder som följer av begångna brott. Syftar till att definiera vad som utgör ett brott och vilka straff som kan åläggas för olika typer av brott. Inkluderar också principer om ansvarighet och rättvisa vid bedömningen av skuld och oskuld i brottmål, samt regler för hur straffen verkställs efter att en person har dömts för ett brott.
• Processrättens huvudsakliga syften


  • Handlingsdirigering - olika åtgärder och påföljder för att styra individers beteende i enlighet med lagar och normer
  • Konfliktlösning - processen att identifiera och hantera konflikter på ett fredligt och konstruktivt sätt för att uppnå ömsesidigt acceptabla lösningar
  • Brottsbekämpande funktion - att bekämpa brottsligheter i samhället med olika metoder och resurser
  • Rättssäkerhetsfunktionen - syftar på att ingen oskyldig döms och åklagaren som har bevisen ska beviskravet vara högt ställt
  • Kontrollfunktion - domstolarna kontrollera att lagarna stämmer överens med grundlagen
  • Rättsskapande funktion - domstolarna preciserar lagens innebörd i de fall en regel är otydlig eller vag
• Den kontradiktoriska principen


  Ingen part får dömas utan att ha haft rätten att yttra sig samt bedöma motpartens påstående
• Omedelbarhetsprincipen

  Det som har lagts fram under förhandlingen får läggas till grund för domen, bevisning ska presenteras på bästa sätt och vittnen får inte lämna in skriftliga berättelser
• Processhinder

  Tillfällen då domstolen av olika anledningar är förhindrad att ta upp ett visst rättsfall till behandling. Kan bero på att målet misstaget hamnat i fel domstol eller att rättskraft frågan redan har avgjorts i en domstol
• Väckande av åtal

  1. Sker om åklagare tror på fällande dom, annars ska fallet läggas ned

  2. Den misstänkte blir nu istället tilltalad

  3. I stämningsansökan gör åklagaren ett yrkande om att den tilltalade ska dömas till ett brott

  4. Beskriver händelseförloppet som man ska döma utifrån och hänvisar till brottsbalken vilket brott som ska utdömas

  5. Domstolen får aldrig döma utanför denna beskrivning om det inte senare görs tillägg

  6. Man sätter inte ut påföljd i stämningsansökan, det kommer i pläderingen
• Stämningsansökan

  Innehåller sammanfattning av brottet eller brotten som den misstänkta personen anklagas för, samt de bevis och vittnesmål som åklagaren avser att presentera under rättegången. Innehåller också information om när och var rättegången ska äga rum samt namnen på de inblandade parterna
• Gärningsbeskrivningen och yrkandet i stämningsansökan är särskilt viktiga eftersom de klargör vilket brott den misstänkta personen anklagas för och vilket straff eller vilka påföljder åklagaren yrkar på
• Huvudförhandling

  1. Framställande av yrkande - åklagare läser upp gärningsbeskrivning, den tilltalade berättar sin inställning till brottet

  2. Sakframställan - utvecklar vad som har hänt, både från åklagare och därefter från den tilltalades sida

  3. Bevisupptagning - förhör av parterna, vittnesförhör, läkarintyg

  4. Slutplädering - åklagare argumenterar för sin sak, försvararen tar sin plädering, båda berättar vad de anser att påföljden ska bli
• Överläggning efter domstolsförhandling

  1. Domare och tre nämndemän resonerar om brottet och ska komma fram till om personen ska dömas eller inte och om den ska dömas vilken påföljden ska bli

  2. Utgår helt från gärningsbeskrivningen som åklagaren skickade in

  3. Rätten har full rätt att ändra både brottsrubricering och påföljd utifrån vad parterna sagt i rätten och vad som står i stämningsansökan

  4. Till slut kommer det ner till röstning mellan parterna, oftast är de eniga men kan finnas någon som är skiljaktig

  5. Kan även sluta två – två, då går man på det lindrigaste spåret - hellre fria än fälla, hellre ett lindrigare straff än ett svårare
• Process i hovrätten

  1. Parterna presenterar sina argument och bevis inför en panel av domare

  2. Hovrätten gör en oberoende bedömning av fakta och rättsfrågor och kan antingen fastställa, ändra eller upphäva tingsrättens beslut

  3. Beslutet kan överklagas till Högsta domstolen om prövningstillstånd beviljas