SMG14

• Paradoxen 


  vetenskapen söker sanningen och vetenskapen utvecklas ständigt
• Dogmatism 


  en individ som är dogmatisk i sin världsuppfattning kan inte tänka sig något annat än att dennes egena uppfattning är den korrekta
• Relativism 


  tror inte på några absoluta sanningar alls. Plockar åt sig små sanningar från olika håll
• Kunskapsstegen 


  Filosofi, metavetenskap, vetenskap och verklighet
• Empirisk vetenskap

  kunskaperna grundas på observationer i verkligheten
• icke empirisk vetenskap

  matematik, filosofi
• Begrepp

  ett begrepp är en bestämning eller en rad inbördes relaterande benämningar som betecknar ett föremål, en grupp av föremål eller en förståelse
• hypotes

  en hypotes är en språklig sats i vilken olika begrepp sätts i relation till varandra
• Teori

  En teori är ett system av inbördes relaterade begrepp som tillsammans ger en bild av företeelsen. Teorin uttalar sig om hur begreppet är relaterade till varandra så att det går av förklara och förutsäga företeelsen eller förstå innebörden av den 
• Deduktion


  dra slutsatser från det du redan vet/ bef teori
• introduktion 


  dra slutsatser baserat på det du observerar, skapa teori från empirin
• abduktion 


  pendling mellan teori och empiri
• Reliabilitet

  tillhörighet att en undersökning är korrekt utförd 
• Validitet


  mäter man det man vill mäta ? 
• Dogmatism

  En individ som är dogmatisk i sin världsuppfattning kan inte tänka sig något annat än att dennes egen uppfattning är den korrekta 
• Relativism


  Tror inte på några absoluta sanningar alls. Plockar åt sig små sanningar från olika håll 
• Hypotes


  En hypotes är en språklig sats i vilken olika begrepp sätts i relation till varandra
• Realism

  naturfilosofin (ontologisk) realism innebär att vi tror på att världen existerar oberoende av om vi observerar eller upplever den 
• Idealism


  Idealism innebär att verkligheten inte kan existera oberoende av våra upplevelser av den 
• Empirism:


   Empirism innebär att vi får kunskap genom våra sinnen och vår erfarenhet 
• Empirisk vetenskap

  Kunskaperna grundas på observationer i verkligheten 

  En empirisk vetenskap kännetecknas av att kunskaperna grundas på observationer av verkligheten 
• Teori


   En teori är ett system av inbördes relaterade begrepp som tillsammans ger en bild av en förståelse. Teorin uttalar sig om hur begreppen är relaterade till varandra så att det går att förklara och förutsäga företeelsen eller förstå innebörden av den. 
• Empirisk vetenskap


  kunskaperna grundas på observationer i verkligheten 
• Icke empirisk vetenskap


  exempel på en icke empirisk vetenskap är matematik, man behöver här inte studera verkligheten utan kan arbeta med härledningar och bevis i kunskapsproduktionen
• KunskapsfilosofiKunskapsfilosofi

  Ett annat ord för kunskapsfilosofi är epistemologi 
• Forskningsprocessen 

  Stegen består av identifiering av problemområdet och formulering av syfte och frågeställningar,litteraturgenomgång, eventuell precisering av problemet, val av undersökningsuppläggning, val av undersökningsgrupp, val av teknik för informationsinsamling, genomförande, bearbetning och analys samt rapportering. 
• Humanistisk syn

  spektra av teorier för att förklara samma fenomen på olika sätt. Samhälle, kulturer, människan är i ständig förändring-förändras av sig själv men också av ny vetenskap. "Sanningar" svårare att etablera
• Storlekar

   Kvantitativ metod undersöker också storlekar och omfattningarna på resultat. Ofta rör det sig om storlekar och omfattningar på sannolikheter. Det vill säga, “hur stor är sannolikheten att…. händer given att…. händer/är fallet”
• Standardiserade storlekar

   Storlekar kan beskrivas både med kvalitativ och kvantitativ metod, men med hjälp av kvantitativ metod kan storlekar beskrivas på ett exakt (numeriskt) sätt och standardiseras så att de kan jämföras oberoende av måttenheter. 
• Uppfattning av storlekar

   Kvantitativ metod kan ställa uppskatta eller förutsäga något med säkerhet- särskilt inte i ett specifikt enskilt fall. Uppskattningar visar bara på sannolikheter och tendenser
• Generaliseringar

  Det betyder att vi drar en slutsats om en population baserat på en analys av ett urval. Urvalet utgörs av de individer som deltar i undersökningen. Urvalet är en mindre grupp som är tänkt att representera populationen.För att urvalet ska spegla populationen på ett användbart sätt så måste varje individ i populationen ha samma sannolikhet att väljas ut till urvalet. Detta kallas för ett slumpmässigt urval. Slumpmässiga urval är nödvändiga för generaliseringar ska vara rättvisande, men i praktiken går det att genomföra helt slumpmässiga urval ( vilket såklart är ett problem) 
• signifikans

  Om risken att resultatet beror på en slump vid urvalet är liten säger ni att resultatet är signifikant. Då vågar ni generalisera resultatet till populationen. Det betyder att ni vågar säga att sambandet som ni har funnit när ni har analyserat ert datamaterial bör motsvaras av ett liknande samband i populationen.
• meningsfullhet

  med det avses att individen kan tolka objekten och händelserna och resonera och reflektera kring dem.
• Beteenden och handlingar

  Sociologen Max Weber gör en klassisk distinktion mellan beteenden och handlingar. Beteenden är objektiva reaktioner på konkreta händelser, vilka kan observeras och beskrivas av utomstående personer. En person som skriker ”aj” när en bil kör över hens fot uppvisar ett beteende. Många forskare – särskilt inom kvantitativa traditioner – förutsätter att även komplexa beteenden som kan observeras och beskrivas objektivt.
• Problemformulering

  Problemformuleringen beskriver det problem som föranleder och motiverar studiens genomförande 
• syftesformulering

  Syftesformulering är en enskild mening som beskriver vad ni kommer att göra i er undersökning. 
• Etik

   Etik är reflektioner kring “rätt” och “fel” eller “gott och “ont”. Forskning involverar etiska reflektioner men även juridiska krav som tyvärr kallas för etiska överväganden även om de egentligen inte är annat än uppfyllandet av förutbestämda krav 
• empirisk analys

  Det insamlade datamaterialet ska genomgå en “empirisk analys”. Den empiriska analysen sorterar datamaterialet och identifierar återkommande mönster som är relevanta för undersökningens syfte. 
• Resultat

  resultat är den slutliga produkten av den empiriska analysen 
• Teoretisk analys

   Resultatet genomgår avslutningsvis en teoretisk analys. Den teoretiska analysen kan ibland inrymmas i samma avsnitt som resultat prestationen, men oftast förläggs den teoretiska analysen till diskussionsavsnittet i en uppsats eller artikel