Tydliga överenskommelser (t.ex. skolregler eller sportregler)
Oskrivna regler
Regler som man inte skriver ned och sällan pratar om men som de flesta ändå känner till
Lagar
En speciell sorts regler som alla i ett land är skyldiga att känna till
Sverige är en rättsstat
Lagen ska vara lika för alla
Staten måste följa regler kring hur personer får fängslas och straffas
Alla ska ha rätt till en rättvis rättegång
Man kan få sitt fall omprövat om nya bevis framkommer
Man kan inte straffas för ett brott som inte finns i lagen
Rättssäkerhet
Alla individer ska skyddas från felaktig behandling från samhället eller andra medborgare
Lagstiftning i Sverige
1. Riksdagen stiftar nya lagar
2. Grundlagar är svårare att ändra än vanliga lagar
Sveriges grundlagar
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Många av Sveriges viktigaste lagar finns samlade i den svenskalagboken, Sveriges rikes lag
Brottsbalken
Den mest kända av balkarna i lagboken
Lagstiftning
Förändras i takt med att samhällets värderingar förändras
Nya lagar måste skapas i och med nya uppfinningar
Brott
Något som någon gör som bryter mot en lag
Straffmyndig
I Sverige från 15 års ålder, då man kan dömas för brott
Vanligastebrottskategorier i Sverige
Stöldbrott
Brott mot person
Skadegörelsebrott
Bedrägeribrott
Mörkertal
Brott som aldrig anmäls
Arv
Människors medfödda egenskaper
Miljö
Människors omgivning och levnadsförhållanden
De flesta människor i samhället, oavsett bakgrund och levnadsmiljö, begår inte brott utan lever inom lagen
Grupper som begår flest brott
Ungdomar
Hedersrelaterade brott
Brott som handlar om att kontrolleraeller straffa någon för hur han/hon lever sitt liv
Organiserad brottslighet
Olika personer har gått sammanför att skapa en grupp eller ett nätverk med syfte att begå brott
Leder ofta till upptrappning av vapenvåldet i samhället
Pengar från brottslighet kan investeras i lagliga verksamheter för att tvätta pengar
Kriminella gäng betalar inte skatt, vilket gör att staten går miste om skattepengar
Cyberbrottslighet
Attacker på datorer eller IT-system av hackare, t.ex. i form av utpressning eller virus
Terrorism
Brott som handlar om att skrämma fram politiska förändringar genom massmord, våld och förstörelse
Brottsoffer
Den som utsätts för ett brott
Att ha blivit utsatt för ett brott kan vara traumatiskt och många känner sig psykiskt påverkade under lång tid
Stödorganisationer för brottsoffer
Brottsofferjouren
Kvinnojourer
Bris, Barnens rätt i samhället
Polisens uppgifter
Minska brottsligheten och hålla människor trygga
Har våldsmonopol i civilsamhället
Arbetar med brottsutredningar, förebyggande av brott, trafikkontroll, passansökningar, säkerhet på evenemang och utfärdande av tillstånd för demonstrationer
Åklagare
Arbetar med att föra statens talan mot den som är misstänkt för ett brott, är utbildad jurist och kan vara förundersökningsledare
Förundersökning
Utredning av ett brott där polis eller åklagare talar med alla som kan berätta vad som har hänt och letar efter bevis
Frihetsberövande
Polisen har rätt att hindra en person från att röra sig fritt, t.ex. genom att låsa in honom/henne
Gripande och anhållande
Polisen kan gripa en person som misstänks för brott, inom 12 timmar måste de kontakta en åklagare för att anhålla personen, på tredje anhållningsdagen måste åklagaren besluta om personen ska släppas fri eller bli häktad
Åklagare
Utbildad jurist som kan leda undersökning av brott i samarbete med polisen
Förundersökning
1. Polis eller åklagare får veta att ett brott har begåtts
2. Talar med alla som kan berätta vad som har hänt
3. Letar efter bevis som föremål, fingeravtryck, skoavtryck eller DNA
Polisen
Får kroppsvisitera personer
Kan få tillstånd att göra husrannsakan
Frihetsberövande
Polisen har rätt att hindra en person från att röra sig fritt, till exempel genom att låsa in honom/henne
Gripande och anhållande
1. Om en person misstänks för ett brott kan polisen gripa personen
2. Inom 12 timmar måste polisen kontakta en åklagare för att anhålla personen
3. På tredje anhållningsdagen måste en åklagare bestämma om personen ska släppas fri eller bli häktad
Häktning
1. Åklagaren går till en domstol och begär att personen häktas
2. Åklagaren måste presentera skäl för varför personen ska fortsätta vara inlåst
3. Domstolen accepterar åklagarens bedömning och personen kan häktas i upp till 14 dagar
4. När den tiden har gått ut måste omhäktning begäras
Åtal
När bevis som styrker misstanken har hittats kan åklagaren väcka åtal i en domstol
Brottsmål
Fall som handlar om att ett brott har begåtts enligt brottsbalken